Bloggar

Ryssland och Ukraina vägrar samtal, väst är delade, folket i de drabbade länderna lider oavbrutet och fruktansvärt, ändå kan hoppet inte vara ute! Hoppet om en ny fred måste hållas levande! Kan ett svenskt medlarbud med stöd av FN och EU, men utanför NATO frågan vara värt försöket? Sveriges tidigare alliansfrihet och internationella anseende är fortfarande en tillgång för oss och kan inte räknas ut, trots våra inhemska problem med kriminella parallellsystem och hänsynslöst utnyttjande av barn och ungdomar i en ond våldscirkel. Sverige har ett anseende att värna om som Kyrkan kan stödja.

”Pappa kommer snart”, sa mamma. ”Ställ dig vid dörren så hör du när han kommer i trappan och sätter nyckeln i låset”. Kära pappa, vet inte om du hört att mamma fick ett brev i den himmelska brevlådan för en vecka sedan. Har ni kontakt? Jag sökte i alla fall kontakt med dig redan innan jag lärt mig att läsa serierna i dagstidningen. Stackars du, som behövde sova innan du skulle iväg till arbetet! Med tidningen i handen kröp jag in under ditt täcke och drog i dig tills du vaknade. ”Snälla pappa, läs Fantomen och Sluggo och Lisa på seriesidan!”

Jag skriver det här brevet till dig med många minnen. Varför just nu, efter Alla Själars? Jag frankerar med många tacksamhetens tårar och lägger det på den himmelska brevlådan. Jag hoppas det når dig. Jag vet inte var du är där borta, och jag vet inte själv heller var jag en dag ska vara, där borta. Gud utser platsen. Men kanske skriver jag därför att tiden närmar sig då vi kan mötas igen. Inte fysiskt som förr, utan andligt i Guds förunderliga försyn. Under morgonens timmar har nästa hela vår livshistoria spelats upp för mitt inre öga. Är det en särskild nåd som kommer med Alla Själarsavlaten?

Vill här gärna rekommendera en bok om klosterlivet som ’Guds verkstad’ och om ’kontemplation och mission’. Många som söker kontakt med Katolska kyrkan är ofta intresserade av det de själva tycker sig sakna, nämligen ordenslivet och ett annat val än det kristna äktenskapet. Det finns alltså flera skäl att läsa den.

Människor kan vara i relationskris genom svag självkännedom. Men äktenskapet som ”institution” kan inte vara det eftersom det är instiftat av Gud och upprätthålls av Gud. Så varför låta sig nedslås av kören av olyckskorpar som talar om människosläktets undergång? Vi har fått medlen att försvara oss, klokhetens och vishetens gåvor, ja gudsfruktans gåva.

Vilka synpunkter kan vi ha på gemenskapen i kyrkan och närmare bestämt i församlingarna? Synoden kommer förmodligen att handla om kyrkan själv och hennes framtida organisation och om auktoriteteten. Den kommer inte att fokusera på sakramentsfrågorna, läran och moralen, har synodens generalsekreterare, kardinal Mario Grech, sagt.

Det förefaller mig som om det finns en vattendelare mellan ska vi säga, en kontinental förståelse av samvetet och en nordisk. Eller för att komma till saken: en katolsk och en protestantisk samvetesuppfattning. Kyrkan eller Luther? Erasmus eller Thomas Hobbes? Det finns en möjlighet till jämförelse i synen på naturlagen, men inte ett parallellt synsätt.  Vi kommer till det längre fram.

Det finns flera skäl att acceptera registrering av tredje kön i det statliga personbeviset. Som katoliker har vi alltid ett ansvar också i det politiska samfundet. Det finns många frågor på den ”politiska agendan” som kan vara känslomässiga fällor eller fallgropar. Det är viktigt att vi står för den katolska tron men samtidigt att vi inte överreagerar utan verkliga argument.

I sin bok ”Tanke och dröm” talar Svante Nordin om den nya äktenskapssynen som klarnar på 1920-talet. Det stämmer väldigt väl som en vattendelare i svensk äktenskapssyn. Om det var början på en utveckling från den hittills enda gemensamma oupplösliga äktenskapssynen, från katolsk medeltid till luthersk nutid, till vår tids relativiserade syn på vigsellöftena och föräldraansvaret för barnen födda i äktenskapet, är kanske tidens individanpassade ”tankar och drömmar” inte bara ”början till något nytt utan kanske början till ett slut”, för att apostrofera Winston Churchills tal vid krigsförklaringen mot nazismen och Hitler.

Det har ofta sagts att Kyrkans sociallära är hennes ’bäst bevarade hemlighet’. När den nu återigen ”läckts” ut i form av dokumentsamlingen från Veritas Förlag (Stockholms katolska stift, 2019) finns det all anledning att inte se bönelivet och eukaristifirandet i församlingarna som något skilt från de dogmatiska förklaringarna till det kristna bidraget till den politiska sfären och arbetet för de sociala strukturerna.