Predikningar

Kortpredikan 14 maj 2024, S. Mattias, apostel

”Jag kallar er vänner.” Det är kanske det största som Jesus säger om sina lärjungar och sin kyrka. Vänskapen är ju öm­­sesidig och på något sätt jäm­lik. Tydligast ser vi det hos helgonen. De ”får vad de än ber om” ef­ter­som de är ett med Kristi vilja. Kyrkan skym­tar fram som ”vän­ska­pens sakrament”. Ett liknande mysterium skymtar fram när Judas er­sät­ts med Mat­tias. Tolvtalet från det första Förbundet upprättas.

Predikan 7 Påsksöndagen 2024

Att tro och hoppas på glädjen. Påsken väntar på Pingsten. Påsken behöver Pingsten. Vi ser det redan bland apostlarna. De var överty­gade om att Kristus hade uppstått från de döda. Han hade visat sig för dem. Men de bör­jar inte ome­delbart predika. Något mera måste till. Efter himmelsfärden ser vi dem samlade, kanske i samma sal där de firat den sista måltiden. Apostlarna samlade runt Ma­ria, i bön. På samma sätt väntar kyrkan de nio dagar­na mellan Kristi Himmels­färd och Pingst, den s.k. Pingstnovenan, i bön om och väntan på Anden.

Predikan 7 Påsksöndagen 2024

Kära bröder och systrar i Kristus, Det finns en fortfarande ganska utbredd teologisk missuppfattning att inkarnationen framför allt innebär att Herren slår rot i världen. Gud blir människa och kommer hit till världen liksom för att stanna. Enligt det här synsättet är människoblivandet tillräckligt för frälsningen, och Herrens lidande och kors reduceras till ett slags epifenomen, någonting som visserligen symboliserar Herrens makt och gudom, men som inte har någon egentlig verkan för vår frälsning. Framför allt Kristi himmelsfärd framstår då som en olöslig gåta eftersom den tycks gå emot själva frälsningens idé. För om frälsningen består just i att Herren förenar sig med oss genom att komma till världen, måste inte hans himmelsfärd i så fall betyda att vi går miste om gemenskapen med honom när han lämnar världen?

Kortpredikan 11 maj 2024, SS Odo, Maiolus, Odilo, Hugo o Petrus Vene­ra­­bi­lis, abbotar av Cluny

Lukas berättar om en viss Apollos som hade kommit till Efesos. Han var en bil­dad jude från Alexan­dria, ”väl insatt i skrifter­na”, men han ”kände ba­ra till Johan­nes-dopet”. Kanske hör­de han till judekristna grup­per som fortfarande strikt följde Mose lag. Nu tas han om hand av Priscilla och Aq­ui­la och får ”noggrannare kunskap om Guds väg”. Vägen går hela tiden vidare.

Predikan Kristi Himmelsfärdsdag 2024

En hoppets och upphöjelsens dag – för människan. Kristi Himmelsfärdsdag är en upphöjelsens och triumfens dag – för människan. På­ven Leo den store (d. 461) förklarar varför: ”Vår ringa mänskliga natur upp­höjdes den­­na dag ända upp till Fa­derns tron”. Ingen examen, inget No­belpris, ingen mänsk­lig åtgärd, kan upphöja männi­skan högre än vad Kris­ti Himmels­färds dag gör. Ty denna dag upphöjdes människan till him­len.

Predikan Kristi Himmelsfärdsdag 2024

Jesus nya och fördjupade närvaro i världen och i ditt liv. Kära systrar och bröder i Kristus, Med sin himmelsfärd har Jesus inte försvunnit, upp och bort. Efter uppståndelsen och med sin helt omvandlade, nu fullkomnade, men fortsatt kroppsliga existens, tillhör han vad vi med vår begränsade förmåga kan förstå som en helt annan dimension av det som existerar. Att Jesus har satt sig ”på Guds högra sida” i himlen, som evangeliet uttryckte det, är judiskt bildspråk för att ha makt. Och för att ha makt, vara ”konung över hela jorden … på sin heliga tron”, som dagens responsoriepsalm uttryckte det, måste man ju på något sätt garantera närvaron av sin vilja i det man styr över. Dagens högtid handlar därför, kanske paradoxalt, just om Jesus närvaro i världen, i alla tider. Också i vår.

Predikan Kristi Himmelsfärdsdag 2024

Kära bröder och systrar, kära unga, kära barn i familjerna, På Olivberget strax utanför gamla Jerusalem står idag ett kapell. Pilgrimerna samlas där för att vara på den plats där Herren Jesus Kristus steg upp till himlen, fyrtio dagar efter uppståndelsen. ”När han hade sagt detta såg de hur han lyftes upp i höjden och ett moln tog honom ur deras åsyn” (Apg 1:9). Hur gärna skulle vi inte själva vara på den platsen. Våra blickar skulle vändas mot himlen. En sista skymt av Herren innan han lämnar oss. Hans sista ord till oss som tror på Honom: ”Gå ut överallt i världen och förkunna evangeliet för hela skapelsen” (Mk 16:15).

Kortpredikan 8 maj 2024

Paulus möter den grekiska kulturen på areopagen i Athen, fyllt med al­ta­re och guda­bilder. Dit sökte sig den kulturella eliten. Skickligt anknyter han till deras intresse för ”religiösa ting” och ci­terar några av deras egna skal­der: ”I ho­nom är det vi lever, rör oss och är till.” Han får deras öra och de bejakar att Gud inte kan rym­mas i tem­pel bygg­da av män­niskohand.

Kortpredikan 7 maj 2024

Paulus och Silas har pryglats och kastats i fängelse, in i dess inner­sta ut­rym­me, med benen fastlåsta i stocken. Vid mid­natt ber de och sjung­er lovsånger, medan de andra fångarna hör på. De kunde sin psal­­ta­re. De fick sätta ord på sin smärta, men också sjunga om Guds väldiga gärningar.

Predikan 6 Påsksöndagen 2024

Jag kallar er vänner. Ett hisnande tilltal. ”Jag kallar er vänner.” Kanske det högsta som Jesus har kallat sina lärjung­ar. Abra­ham, Mo­se och profeterna kallades ibland Guds vänner. Bruden i Höga Visan säger om sin älska­de brudgum: ”Min vän är min och jag är hans”. Det var djärvt att låta Höga Visan få en plats i den heliga Skrift. Läser vi den bokstavligt är det en glödande kärleksdikt. Men under ytan finns en andlig di­mension.