Predikningar Göran Fäldt

Kära bröder och systrar under Stilla veckan, När oljevigningsmässan idag firas med vår biskop och många av hans präster och diakoner i domkyrkan S:t Erik, får vi här hemma följa Jesus genom de ord Skriften ger oss: profeten Jesaja förutsäger Messias ankomst i världen som ett ljus för andra folk, inte bara det judiska folket utan för alla folk. Jesus är Guds Son som sänts ut i världen för att rädda världen och världens alla folk. Som människor kommer vi alla att kunna ta vår tillflykt till den utlovade Messias som vår frälsare. Räddningen ska ske genom ett försoningsoffer för människors alla synder mot Gud och mot medmänniskor. Vår skuld är så stor att vi aldrig själva skulle kunna uppväga den genom ett offer.

Kära bröder och systrar, Det är en nåd för oss att varje Palmsöndag följa Jesus på vägen från Pilatus’ domstol till korset på Kalvarieberget utanför Jerusalem. Det är en nåd som för oss närmare vår Frälsare och stärker oss i vår tro på Honom. Här under dessa timmar då Jesus först rider in i staden på en ung åsnas rygg och tar emot folkets hyllningar och sedan förkastas och döms till döden, utspelar sig också vårt eget drama. Vi lever, förkastar oss själva, återvinner oss själva och uppstår i tron på Jesus. Vi pånyttföds genom Honom, vi omformas genom Honom och vi följer Honom som den Gode Herden som leder oss genom den trånga porten till det öppnade Paradiset.

Det är idag dagen före dagen före Palmsöndagen och Johannes evangelisten låter oss känna på stämningen bland judarna i Jerusalem när Jesus är där. Platsen är på östra sidan om templet. Judarna hade stenar i händerna. Alla befinner sig i den så kallade Salomos pelarhall. Det är den årliga tempelinvigningsfesten (10: 22), som drar mycket folk. De ansätter Jesus.

Kära bröder och systrar, kära medkristna som väntar Kristi uppståndelse, Låt oss börja femte fastesöndagen med den återkommande antifonen ”Lovad vare Kristus, härlighetens konung”. Vart skall  den leda oss på vårt huvudtema som är Lasaros och hans befrielse ur dödsriket? Innan vi förkunnar budskapet om Guds rike till alla, får vi möta Jesus som konungen i hans eviga härlighet; ”Lovad vare Kristus, härlighetens konung”.

Den här söndagen under fastan skiljer sig från de andra fastesöndagarna för att vi får glädja oss och håll fest. Det är ett avbrott i den strängare tiden av ånger, omvändelse och bot för begångna synder. Med evangeliets hjälp får vi glädja oss med en fader som återfått sin älskade son. Det var en älskad son hade lämnat hemmet med de ärvda pengarna och gjort av med allting i lyx och nöjen. Hans skam var så stor att han inte ville kalla sig son till sin far. Han skämdes innan han kom hem för vad han hade gjort.

Kära kristna, Idag kan vi i vår tro uppleva en stor glädje som när en familj får veta att en hustru väntar barn. Guds folk tar emot det lyckliga beskedet om en kommande födelse. Maria blir havande och skall föda en son, den utlovade Messias. Det är den händelse som blivit en folklig tradition i många kristna länder, Angelusbönen, inramad av klockringning, morgon, middag, kväll, före och efter de heliga orden i Gabriels bebådelse till Jungfru Maria.

Kära medbröder och medsystrar, Vi firar idag den tredje söndagen i fastan och närmar oss Påsken. Kyrkan lär att all förlåtelse och frälsning till det eviga livet sker genom Jesus Kristus, Faderns Son. Det är det vi vill försöka förhålla oss till på nytt under fastan. En Frälsare var utlovad till Guds första egendomsfolk, judarna. Deras historia kan vi följa i Gamla testamentet. Han var den väntade Messias.

Kära bröder och systrar, Vad ska vi då idag på högtidsdagen säga om S:t Josef, Marias äkta man, hennes brudgum och Jesu fosterfader? Vi är tacksamma att Kyrkan låter oss fira en högtid för att uppskatta och förstå vilken stor betydelse S:t Josef har. Man brukar säga att han är ett tystnadens helgon eftersom han inte är så framträdande i evangelierna. Men egentligen säger Matteus och Lukas mycket om honom som handlar om hans inre liv, hans drömmar och beslut. Få personer i Bibeln är så noggrant beskrivna som han när det gäller det inre livet.

Kära medbröder och medsystrar, kära barn i familjerna, Jesus är ju i många olika situationer vår mästare, men nu i fastetiden vi måste göra klart för oss att han är vår ende mästare, inte en bland flera och inte en som vi följer den ena dagen men inte den andra. Många kristna litar på sin barnatro, den de haft sedan föräldrarna bad med dem och för dem. Många har upplevt en andra omvändelse, som Augustinus, som skrev de berömda orden: ”För sent kom jag att älska dig, din skönhet så uråldrig och så ung, sent kom jag att älska dig” (se Bekännelser).

Kära medbröder och medsystrar, kära barn i familjerna, Idag är det första söndagen i fastan och vi har hört hur Jesus själv fastade fyrtio dagar ensam i öknen. Men var han verkligen ensam i den nakna öknen, så glödhet på dagen och så iskall på natten? Nej, någon annan som inte fastade, men som ville förgöra Jesus, var också i samma öken under tiden Jesus var där. Vem var denne någon. Ja, han har många namn, men det spelar mindre roll. Det som är viktigt med denne någon är att man aktar sig för att vara i hans närhet. Man skall aldrig umgås med djävulen. Varför? Man kan aldrig omvända honom och tro honom om gott. Jesus har inte vandrat omkring med djävulen och diskuterat livet med honom. Till varje förslag från djävulen har Jesus sagt nej. Djävulen vill ha ett deal med vår Herre. Det finns fördelar. Det låter lockande, eller hur? Men svaret är alltid, nej. Inget deal! No deal!