Predikningar Thomas Idergard

"Alla är välkomna, utan undantag - men inte på egna villkor utan på Kristus villkor som är kärlekens villkor". Kära systrar och bröder i Kristus, Efter julen, fastan och påsken, med fokus på Guds Sons jordiska liv, följer Pingsten och Heliga Trefaldighet, högtider som betonar hans gudomlighet och hur han finns och leder oss från himlen, verklighetens eviga, och faktiskt alltid närvarande, dimension. Allt kulminerar i dagens högtid som handlar om hur vi får del av hans uppståndna liv.

”Aborter i grundlagen är en direkt motsägelse till den Helige Ande". Kära systrar och bröder i Kristus, Med sin himmelsfärd har den uppståndne Jesus gått ur det synliga, och fört den skapade materian in i Faderns, för oss ännu, osynliga realitet; en mer varaktig dimension av verkligheten; ett liv helt i gudomlig närvaro, så som det en gång varit tänkt, före människans fall. Detta liv är den Helige Ande, kärleksbandet mellan Fadern och Sonen i Treenigheten, så starkt att det i sig agerar och uttömmer sig över världen genom Kyrkan eftersom det är apostlarna som först får ta emot Anden.

"Den Helige Ande eller tids-anden?" Kära systrar och bröder i Kristus, I dagens evangelium hörde vi Jesus beskriva det eviga livet som att känna den levande, treenige Guden. Denna kännedom har en kognitiv, medveten och intellektuell, dimension, uttryckt genom trosförmedlingen i familjen och Kyrkans undervisning, och tillhandahåller de nödvändiga, om än inte tillräckliga, förutsättningarna för en personlig relation till Gud.

"Du ska va' missionär!" Kära systrar och bröder i Kristus, Med sin himmelsfärd är inte Jesus försvunnen. Han har förvisso låtit sin fysiska gestalt dra sig undan det synliga, för att genom sin och Faderns Ande kunna vara närvarande i tid och rum på ett nytt sätt. Vi hörde Jesus själv förklara och utlova detta just före sin himmelsfärd, i dagens första läsning ur Apostlagärningarna. Detta Jesus nya sätt att vara närvarande på är inte synligt för det fysiska ögat, men upplyser vårt ”inre öga”, som andra läsningen ur Efesierbrevet uttryckte det. Dvs tron på honom som den som ögonvittnena berättat om, och Kyrkan från första början bekänt, hjälper oss att se, dvs förstå, mer än vad vi gör med hjälp av våra sinnen.

"Sann ödmjukhet börjar i insikten att Jesus är enda vägen till Gud". Kära systrar och bröder i Kristus, Dagens läsningar påminner oss om att den kristna tron är en relation till en person, något vi också snart gemensamt ska bekänna: Jesus Kristus, sann människa och sann Gud. För att han är sann Gud tillber vi honom. För att han är sann människa har vi hopp om att få dela hans eviga, uppståndna och fullbordat mänskliga liv.

"Gå in genom grinden och lär känna herden". Kära systrar och bröder i Kristus, Bilden av Gud som herde var djupt rotad i den judiska tron. I Gamla Testamentet står den för ett stort hopp – både i sig själv och i kontrast till olika mänskliga herdar, som Jesus i evangeliet betecknar som ”tjuvar och rövare”. På så sätt återger han de judiska profeternas fördömande av politiska och religiösa ledare som sätter personliga intressen framför det gemensamma goda, och av världsliga ideologier som strider mot Guds lag. Vi vet alltför väl hur denna varning gäller genom tiderna, gemensam för de mest skilda politiska systemen.

”Kristna borde läsa Uppenbarelseboken för att förstå det som händer i världen - och varför". Kära systrar och bröder i Kristus, Exakt var byn Emmaus låg är för oss idag oklart. En tradition pekar på att det rörde sig om en bebyggelse upprättad runt en romersk militärförläggning. Om det är så, ser vi att de båda lärjungarna i dagens evangelium vandrar från den fysiska plats, Jerusalem, där Jesus korsoffer och uppståndelse visade Guds makt som den självutgivande kärlekens, till en plats, Emmaus, som uttryckte den världsliga makten byggd på våld och rädsla.

"Drick ur barmhärtighetens rika källa genom att använda avlaten!" Kära systrar och bröder i Kristus, ”Saliga de som inte har sett men ändå tror.” Källan till kunskap om Guds verklighet är tillit. Från kvinnorna vid den tomma graven fram till den som förmedlade tron till just dig och mig, går en 2000-årig kedja av bekännelse av Jesus Kristus, i obruten tillit: ”Min Herre och min Gud.” För det är aposteln Tomas bekännelse av Jesus identitet, inte hans tvivel, som är poängen med berättelsen.

"Miraklernas mirakel förblir den historiskt mest rimliga förklaringen till den tomma graven". Kära systrar och bröder i Kristus, Den grav där en stendöd man hade lagts på fredagen, var tom på söndagen. Svaret på frågan om vad som hände är avgörande för allt i den kristna tron. Genom ägaren, en medlem av templets Stora råd, var platsen för Jesus grav känd i Jerusalem. Flera olika historiska källor berättar om att den oväntat var tom, inklusive källor nära dem som velat Jesus avrättning och sedan blir den unga Kyrkans första motståndare: tempelprästerskapet i Jerusalem. Det kan alltså inte handla om ett kristet påhitt.

”Att ljuset till slut ska segra över mörkret stämmer inte alls om Jesus inte har uppstått - och just för att Jesus har uppstått är det Glad Påsk!" Kära systrar och bröder i Kristus, Med Jesus uppståndelse från de döda har den nya skapelsen fullt ut blivit närvarande mitt i den gamla, och det nya livet möjligt att bli delaktig i. Det sker genom tron på den Uppståndne liksom i Kyrkans sju sakrament, inte minst dopet, som vi på ett särskilt sätt tackar för i denna natts uppståndelsefirande, och i en livsresa där tron får ta alltmer gestalt i våra gärningar.