Predikningar Göran Fäldt

Kära bröder och systrar, Efter middagsbönen idag (non) lämnar vi adventstiden och kommer in i Jultiden. Herren knackar alltså redan i dag på eftermiddagen på vår dörr och väntar sig att vi är beredda att ta emot Honom. Vi hör till alla de världens folk som kallats till ”lydnad i tron” och det är en ständig källa för tacksamhet. Gud har inte övergivit oss och Han har inte låtit straffet för vår synd ligga kvar över oss för alltid. Han har sänt oss sin enfödde älskade Son.

Kära bröder och systrar, Juldagen närmar sig snabbt och vi ser fram emot Jesu Födelse. Miljontals människor väntar som vi. Som alla de hungriga och törstiga människor som i delar av världen inte har fred, väntar vi. Vi behöver inte lida som de men vi lider med dem. Hur kan vi lindra deras sår, vi som inga sår har? Javisst, vi kan ge en gåva till Livets fond idag. Alla dessa penninggåvor kommer andra till del, andra kommer att  tacka Gud för hjälp i sjukdom eller ensamhet.

Kära bröder och systrar i Kristus Herren, Den som följer med Johannes av Korset på sin andliga väg är först och främst andligt asketisk. Askes betyder att frivilligt avstå från något gott som man har rätt till. Den medvetet kroppsliga askesen söker på ett andligt sätt ha makt över de naturliga kroppsliga behoven, som bostad, mat och dryck, kläder och nöjen. Det finns sund askes och det finns osund askes. Den osunda askesen skadar kroppen utan att behärska behoven. Anorexi är en sådan osund och skadlig askes. I det fallet vill personen ha makt över sin kropp och till slut ta död på kroppen.

Kära bröder och systrar, Evangeliet talar idag om Johannes döparen. Han var budbäraren som förberedde vägen för Kristus. Att framträda som Guds profet och bland människorna ta upp frågorna om synd, skuld, omvändelse och förlåtelse, visste han var förenat med risk för det egna livet. Profeter som sa sanningen om folkets otrohet mot Gud, slog man ofta ihjäl, säger Skriften.

Kära bröder och systrar, När vi som katoliker talar om vår tro på Maria, och den tydliga katolska läran om henne, svarar den ännu icke troende ofta, ”Det är bara en myt” och den typiske protestanten inte ovanligt, ”ja, det kan ni säga, men var står det i Bibeln, att Maria är Guds Moder, utan synd sedan sin födelse, och upptagen i himlen?” Som svar på det kan vi säga åtminstone tre saker. Till agnostikern (1): ”Den som tvivlar ställer alltid frågor och söker sanningen. Många tvivlare har funnit sanningen i den Katolska kyrkan”.

Kära bröder och systrar, när vi nu går in i en tid av förberedelser för att möta Jesus Kristus i firandet av hans födelse som människa genom jungfru Maria, bör vi först besinna vilka vi är, och vad vi är. Inför Gud är vi, för att låna profeten Jesajas ord, ”leran som är formad av hans hand”. Det är ord som gör det helt klart för oss att vi inte kan vara vår egen skapelse, utan att vi kommer av Gud.

Kära brudpar, kära föräldrar till brudparet, kära syskon och vänner till brudparet, För oss alla är det en stor glädje att se er två tillsammans här idag inför Herrens altare i kyrkan. Om en liten stund kommer ni att vara gifta människor, ni två ska vara man och hustru och ni ska ge varandra välsignade ringar som symboler för era trohetslöften.

Kära bröder och systrar, Det var ett förväntansfullt, troende folk som fick uppleva den första invigningen av den katolska församlingskyrkan här i Jönköping den 28 november för 49 år sedan. Efter många år av prövningar hade vi som katolska kristna äntligen ett eget andligt hem att samlas i. Biskop John Taylor av Stockholm invigde och välsignade. Det var en stor fest, glädjen var gemensam, familjerna med barnen, prästerna och folket, tacksamheten var stor för alla välsignelser och lyckönskningar från kristna grannar, gåvor från katoliker i utlandet.

Vi förbereds på Matteusevangeliets ”Människosonens dom” genom bilden av Herren Gud i Hesekiels bok som den som, ”vallar sina får” och ”vårdar sig om sin lilla hjord” (34: 12). I Nya testamentet möter vi sedan Människosonen som den Gode Herden (Joh. 10:11), han som ”ger sitt liv för fåren”. Vi förstår alltså att Herrens omvårdnad om sitt folk är utan gräns. Varför skulle han annars säga att han skall ge sitt liv för de mänskliga fåren som Han ”vallar”, alltså för på bete, så att de kan leva. Just de orden om offrandet för folkets räddning, ges oss inte idag på högtiden Kristus Konungen.

Kära bröder och systrar, kära barn i familjerna, Jesus Kristus har mycket att säga oss genom sina liknelser och inte minst i den vi hört idag. Han säger att vi alla, inte bara vi kristna, har fått vissa gåvor av Gud. Vi är de där tjänarna som skulle sköta en egendom, när ägaren var bortrest. När ägaren kommer hem igen vill han veta hur tjänarna tagit hand om hans affärer. Jesu ord kan också förstås som uppmaningar till oss att använda våra personliga egenskaper till något gott.