Predikningar Göran Fäldt

Kära bröder och systrar, ”Alla som genom tron och dopet tillhör Kristus skall bekänna sin tro inför människorna”, säger Kyrkans katekes (14). Här idag kan vi inte så enkelt sammanfatta vad detta dop har inneburit för alla som i tro lyssnat hela livet på Honom ”som döper med helig ande” (Mk 1: 8). Om vi hade en Kyrkans Centrala Statistikbyrå skulle vi ändå inte kunna fatta bredden och djupet i det verk Gud  påbörjat för hela mänskligheten.

Kära bröder och systrar, ”Men när tiden var inne sände Gud sin Son, född av en kvinna och född att stå under lagen” (Gal 4:4). Så börjar andra läsningen i dag. Ingen visste då när tiden var inne för att löftet om en Frälsare skulle uppfyllas. Folket levde i tron, de väntade, de hoppades som Syméon och Hanna i templet, de läste och hörde profeterna läsas, de vände sig till de skriftlärda rabbinerna, de undrade, ”fader, när kommer Han?”

Kära bröder och systrar, På festen Den Heliga Familjen tackar vi Gud för den gemenskap vi människor har med varandra i nära, djupa och livslånga relationer. Man och hustru i äktenskapets sakrament är kallade till helighet. Mellan föräldrar och barn, mellan far- och morföräldrar och barnbarn, finns ett förbund i trohet och kärlek. Far och- morföräldrar får på ålderns höst se sina barnbarn växa upp och själva bilda nya familjer. Det fyller dem med glädje och föräldrarna med allt större lycka.

Kära bröder och systrar, Den väldiga kontrasten i Kyrkans firande av Herrens Födelse den 25 december och diakonen Stefanos martyrium den 26 december har ingen historisk bakgrund. De som studerat fornkyrkans historia har kommit fram till att Stefanos martyrium inträffade på vintern år 36 eller 37. Jesu födelse inträffade enligt forskarna år 7 eller 6 efter vår tidräknings början. Jesu död och uppståndelse i Jerusalem antas ha skett år 30.

Kära bröder och systrar, kära barn, kära pojkar och flickor, kära ni äldre trogna och kloka, tiden är inne för den största glädjen! God Jul! Hur många gånger har vi redan sagt till andra, det vi faktiskt önskar varje medmänniska: ”God Jul”. Otaliga gånger! Varje år! Och hur många gånger har redan andra inte önskat oss detsamma, God Jul! Varje julafton, varje juldag och annandag. Så rika minnen vi har av julen. Julen får oss att möta andra med glada miner, leenden och värme. Våra grannar och arbetskamrater, barnens lekkamrater, busschaufförerna, kassörskorna, frisörerna, vaktmästarna, pizzabagarna, floristerna, landshövdingarna, biskopen, de gudsvigda i klostren. prästerna, till alla har vi vänt oss med samma hälsning, God Jul! Hur har ni det i år? God Jul!

Kära bröder och systrar, Efter middagsbönen idag (non) lämnar vi adventstiden och kommer in i Jultiden. Herren knackar alltså redan i dag på eftermiddagen på vår dörr och väntar sig att vi är beredda att ta emot Honom. Vi hör till alla de världens folk som kallats till ”lydnad i tron” och det är en ständig källa för tacksamhet. Gud har inte övergivit oss och Han har inte låtit straffet för vår synd ligga kvar över oss för alltid. Han har sänt oss sin enfödde älskade Son.

Kära bröder och systrar, Juldagen närmar sig snabbt och vi ser fram emot Jesu Födelse. Miljontals människor väntar som vi. Som alla de hungriga och törstiga människor som i delar av världen inte har fred, väntar vi. Vi behöver inte lida som de men vi lider med dem. Hur kan vi lindra deras sår, vi som inga sår har? Javisst, vi kan ge en gåva till Livets fond idag. Alla dessa penninggåvor kommer andra till del, andra kommer att  tacka Gud för hjälp i sjukdom eller ensamhet.

Kära bröder och systrar i Kristus Herren, Den som följer med Johannes av Korset på sin andliga väg är först och främst andligt asketisk. Askes betyder att frivilligt avstå från något gott som man har rätt till. Den medvetet kroppsliga askesen söker på ett andligt sätt ha makt över de naturliga kroppsliga behoven, som bostad, mat och dryck, kläder och nöjen. Det finns sund askes och det finns osund askes. Den osunda askesen skadar kroppen utan att behärska behoven. Anorexi är en sådan osund och skadlig askes. I det fallet vill personen ha makt över sin kropp och till slut ta död på kroppen.

Kära bröder och systrar, Evangeliet talar idag om Johannes döparen. Han var budbäraren som förberedde vägen för Kristus. Att framträda som Guds profet och bland människorna ta upp frågorna om synd, skuld, omvändelse och förlåtelse, visste han var förenat med risk för det egna livet. Profeter som sa sanningen om folkets otrohet mot Gud, slog man ofta ihjäl, säger Skriften.

Kära bröder och systrar, När vi som katoliker talar om vår tro på Maria, och den tydliga katolska läran om henne, svarar den ännu icke troende ofta, ”Det är bara en myt” och den typiske protestanten inte ovanligt, ”ja, det kan ni säga, men var står det i Bibeln, att Maria är Guds Moder, utan synd sedan sin födelse, och upptagen i himlen?” Som svar på det kan vi säga åtminstone tre saker. Till agnostikern (1): ”Den som tvivlar ställer alltid frågor och söker sanningen. Många tvivlare har funnit sanningen i den Katolska kyrkan”.