Predikan 2 söndagen i fastan 2025

1 Mos 15: 5-12, 17-18; Ps 27; Fil 3: 17 - 4: 1, eller 3: 20 - 4: 1; Luk 9: 28b-36

Kära medbröder och medsystrar, kära barn i familjerna,

Jesus är ju i många olika situationer vår mästare, men nu i fastetiden vi måste göra klart för oss att han är vår ende mästare, inte en bland flera och inte en som vi följer den ena dagen men inte den andra. Många kristna litar på sin barnatro, den de haft sedan föräldrarna bad med dem och för dem. Många har upplevt en andra omvändelse, som Augustinus, som skrev de berömda orden: ”För sent kom jag att älska dig, din skönhet så uråldrig och så ung, sent kom jag att älska dig” (se Bekännelser).

Av Jesu många efterföljare ska vi bara välja de bästa, de som har inspirerats av honom i deras liv och de som upplyst oss särskilt i vårt troende hjärta. Ett helgon säger: ”Vi kan vara säkra på att Gud kallar oss till helighet i livet, vi vet att Han ger oss nåd i överflöd och att denna nåd kan ta oss igenom allt som hindrar och allt som är svårt fastän vi av oss själva är svaga människor” (S:ta Elizabeth Ann Seton).

Därför är evangeliet idag så vägledande. Faderns röst hördes, ”Detta är min son, den utvalde. Lyssna till honom” (Luk 9:35). Det är han som ger oss nåd i överflöd. När vi får skymta honom på berget Tabor med Mose och Elia och får höra Gud Faderns röst som säger: Han är min son, Han är min utvalde, då inser vi att all den rikedom vi kan eftersträva i livet finns hos Honom.

Hans rikedom är oändlig, ofattbar, strålande, sann och befriande. Den rikedomen kan vara vår, om vi bara tar vara på livets möjligheter att finna den. Vi måste då ha ett hjärta och ande som barnen. Vi kan inte upptäcka den stora hemligheten med Jesus som vår ende Mästare om vi inte har barnets tillit och omedelbara tro. Petrus är ju som ett sådant barn. Det är ingen ekonomiprofessor eller filosof som säger dessa ord av barnslig tillit: ”Mästare, låt oss göra tre hyddor, en för dig, en för Mose och en för Elia” (9:33). Det är ett trons barn som talar så. Och Lukas förklarar: ”Petrus visste inte vad han sade” (9:33).

Det paradoxala är att ur denna tro som ett barn har, kommer de stora vetenskapliga upptäckterna, radiovågorna, penicillinet och den stora konsten, katedralerna, målningarna i Sixtinska kapellet, krucifixen i de gamla gotländska kyrkorna och Mariastatyerna. All denna skönhet kommer ur den rikedom som Jesus ger hela mänskligheten som dess Mästare och Återlösare.

”Se upp mot himlen och räkna stjärnorna om du kan, så talrika skall dina ättlingar bli” har Gud sagt till Abraham. Och bland dess ättlingar finns vi. Är det inte underbart, är det inte fantastiskt, är det inte svindlande för tanken, men ändå sant! ”Vårt hemland är himlen och därifrån väntar vi också den som ska rädda oss”, skriver Paulus till Filipperna.

Kära medbröder och medsystrar, Jesus fastar fortfarande i den öken som livet kan vara ibland. Han är med oss i allt. Låt oss alltid lita på Honom och lyssna till Honom. Det är vår bästa fastetid. Amen.

diakon Göran Fäldt