Sexsynen avgör framtiden
Det är bara lite mer än en månad till valet till Europaparlamentet den 9 juni. För oss som katoliker kan det verka svårt att delta i ett val då så vitt man kan förstå samtliga partier kommer att rösta för en aborträtt för samtliga medlemsländer. Frankrike har i år infört aborträtt i sin grundlag. Det finns dock enskilda personer på vallistorna som kommer att rösta mot partilinjen och i stället rösta för ett skydd för det ofödda livet. Det förblir osäkert om de kommer att stå för sin uppfattning när deras partier utesluter dem eller på annat sätt markera mot dem. En lösning är att rösta ”blankt”. Man röstar men inte på någon.
En förändrad sexualsyn
Det kan enligt naturlagen eller deklarationen om de mänskliga rättigheterna från 1946 inte finnas någon rätt att döda de ofödda barnen i moderlivet. Ändå är det just detta man föreslår bli gemensam lag för medlemsländerna. Det som under lång tid drivit fram nedvärdering av mänskliga foster kan möjligtvis hänvisas till en förändrad syn på människans sexualitet. Det har kommit in i skolsystemen att sexualiteten kan tillfredsställas utan ansvar för relationer mellan man och kvinna eller för barn som kommer till genom sexuell förening. I det perspektivet är barns tillkomst en oönskad händelse som inte ska behöva påverka de vuxnas livsplaner. För kvinnors del är det alltid en avvägning mellan längtan efter barn och plågor och besvär under tiden innan barnet föds. Om de inte älskar moderskapet väljer de hellre att avstå. Aborterna som lagligt alternativ blir ett medvetet val och på det bygger förslaget att införa aborterna som en ”mänsklig rättighet”. Katolsk lära och katolskt samvete kallar valet att göra abort en allvarlig synd. Den utesluter av sig själv möjligheten att ta emot sakramenten i den katolska tron och moralen. Den katolske kristne måste ha djup respekt för sexualiteten som är en Guds gåva till hela människosläktet.
Respekten för mänsklig sexualitet kan bara komma från de vuxna, de erfarna, från föräldrar och föregående generationer. Lyckas det, är framtiden räddad. Annars är den allvarligt hotad. Preventivmedlen, som det propagerats för som för antibiotika sedan de kom till, har tydligt skilt den sexuella akten från dess förmåga att skapa nytt mänskligt liv. Problemet är att samhället har övertagit den fostrande rollen som är ansvarsfulla föräldrars. Alla generationer formas oåterkalleligt av det som lagarna uttrycker. Allt som är tillåtet blir förverkligat, svart blir vitt, ont blir gott, som abort och eutanasi.
Det ändrade beteendet.
Det är bruket av preventivmedlen och dess fulla sociala accepterande som ligger till grund för tidens stora problem, psykisk och sexuell ohälsa, könsdysfori, kvinnligt avståndstagande från moderskap, manligt och kvinnligt sexköp, aborter och sexuella belöningssystem i de kriminella maffiastrukturerna. Det har ändrat allt sexuellt beteende med allvarliga konsekvenser. Vilket jordiskt helvete är inte sexslaveriet, som ägs av män? Mord för att ”skörda” friska mänskliga organ? Hur stor del i rekryteringen av unga till brottets värld har det rena sexutnyttjandet idag till exempel?
Något har hänt i vår samtid som påverkat människors inställning till äktenskap, familj, barn och den naturliga gåvan Gud gett varje människa i sexuella sammanhang. Varför har aborterna blivit ett accepterat sista preventivmedel? Varför har det blivit ”normalt” att välja relation till person av samma kön? Varför vill man i vissa åldrar välja vilket kön man är?
Allt är ”godkänt” åtminstone så länge lagen och samtycket påstås ligga till grund. Det mest skriande föraktet för sexualitetens meningsfullhet är våldtäkterna i krigstid. De är vapen för att förödmjuka och tvinga till underkastelse. I krig är allting tillåtet, men borde inte vara det i fredstid.
Ateismen som samhällets grundplan i Sverige
Med filosofen Ingemar Hedenius (1908 - 1982) har vår kultur i Sverige lärt sig att ateismen befriar vårt samvete synd och skuldbegrepp. Före Hedenius fanns valet att tro och inte tro, ”Jag vill inte tro”, diktade Gustaf Fröding, (Gralstänk, 1898), men efter honom var det en i alla fall politisk princip att inte hänvisa till religion, som var ”en privatsak”.
Med Sigmund Freud (1856 - 1939) och psykoanalysen lärde sig den sekulära kulturen att se sexuell återhållsamhet som orsaken till den psykiska ohälsan. Det frivilliga celibatet däremot fick skulden för alla övergrepp, mot barn och unga, och för våld i nära relationer. Andens behärskande av den biologiska driften, med sin långa erfarenhet och historia, misstroddes.
De moderna teologerna undervisade en ny och samhällsanpassad etik där man inte heller hade ”problem” med preventivmedlen eller aborterna och hos vilka ”normkritiken” var viktig för demokratin. Också i högre kyrkliga kretsar accepterades skilsmässa och omgifte medan den övergivna parten fortfarande levde och lade grunden till det nya multiforma familjebegreppet. Den gamla lutherska statskyrkan i Sverige har tidsanpassat sin tidigare strikta bibelsyn och samkönade ska nu kunna välsignas som andra par. Är samkönade prästpar att vänta?
Äktenskapets bröllopsmysterium
För oss katolska kristna är situationen särskilt allvarlig. Vigslar utan den heliga mässan har blivit allt vanligare på grund av blandäktenskapen. Inte alla katolska kristna biktar sig för vigseln. Det är allvarligt. Det skall alltid föras på tal under de förberedande samtalen.
Äktenskapet som bröllopsmysterium i Herren Kristus går långsamt förlorat. Också för katoliker blir äktenskapet omedvetet ett socialt kontrakt. Mannens och kvinnans förening i ande och kropp som döpta firas inte som den ordinarie formen. Det som fattas kan alltid med Guds nåd återfås, men utan det högtidliga firandet i den heliga mässan där Kristus är huvudcelebranten. När möjligheten finns bör vi fira äktenskapets ingående med prästen och bröllopsmässan. Det kräver en annan förberedelse som är en stor välsignelse.
Vad all familjepolitik saknar
Gemensamt för riksdagens politiska partier är att man inte adresserar samboendet, preventivmedlen, in vitrofertiliseringen, skilsmässorna eller aborterna. Allt politisk familjetänkande handlar om att stärka barnens rättigheter och med de skattefinansierade bidragen underlätta jämställdheten mellan vårdnadshavarna.
Om vi inte har en normal och god inställning till det trogna monogama äktenskapet och hemmet som familjens hjärta, vad har vi i stället? Ja, det måste vi göra till ett socialpolitiskt ”uppdrag granskning”. Här ligger romanerna och diktsamlingarna i svensk litteratur idag långt framme och överträffar den mer akademiska forskningen. Litteraturen ”avkänner” verkligheten bättre än doktorsavhandlingarna.
Orsak och verkan
Vilka är nu de verkliga utmaningarna? De sjunkande födelsetalen – som mycket beror på kvinnornas valfrihet – och den allvarliga arbetslösheten bland unga män – som beror på att de inte har incitamentet att försörja en familj – och den nya krigsekonomin – som beror på hotet om ett tredje världskrig?
Hoppets alltid nya gryning efter en mörk natt
Hoppet är det sista som överger människan. Vi kan försöka bevisa dess sanningshalt. Vi måste betona hoppet som nyckel till vår framtid och samhällets framtid.
Hur ska det gå till? Fortsätta på den inslagna vägen? Gratis preventivmedel i skolorna? Samhällets datingservice?
Hoppet bejakar livet. Är det en slags social hopplöshet i vår tid som förnekar livet? Varför är det som det är i dagens samhälle? Ett ”tredje kön” – som inte finns, finns! Varför? Vilket tidens tecken är det?
Vi måste tänka om
Utan familjerna och vilja till barn i äktenskapet, kan vi inte räkna med vad vi menar med en god framtid. Vi måste tänka om. Vi måste förstå det sanna värdet med människans sexualitet och vårda det i stället för att göra det till ett materiellt objekt för själslig tillfredsställelse.
Människor förstår vad jag säger. Alla tänker egentligen rätt. Man talar för familj och äktenskap men glömmer att sexualiteten måste skyddas och respekteras som absolut norm. I den tid som är vår måste vi växa i kyskhetens och rättvisans dygder. Det är mer än en plikt, det är vår överlevnad.
diakon Göran Fäldt
