Bloggar

Vad alla katolskt gifta och biktfäder bör tänka extra på

När man talar om äktenskapsproblemet måste man börja med Adams och Evas förlorade oskuld. Våra urföräldrar straffades: ”Stor ska jag göra din möda när du är havande, med smärta skall du föda dina barn. Din man skall du åtrå och han skall råda över dig.” Till mannen sade han: ”Du som lyssnade till din hustru och åt av trädet jag förbjöd dig att äta av, förbannad skall marken vara för din skull.

I den sista tiden finns ingen äkta kärlek kvar

När man säger att man älskar någonting särskilt mycket bygger man upp relationer med andra som älskar samma saker och man ingår i en form av gemenskap. Att älska tidiga mornar vid sjön eller skogen mitt på dagen eller promenaderna i rosarierna eller målningar av van Gogh handlar visserligen om en varm och positiv känsla, men det är inte kärlek. Kärlekens natur är omvandlande. Människan genomgår en inre förvandling. Det är också hennes gudomliga kallelse.

Hbtq i släkten

Vi ska hata synden och älska syndaren. Det är inte så svårt att älska en botfärdig syndare. Det är tvärtom riktigt roligt. Lite svårare blir det med obotfärdiga syndare. Men det går, det också. Gud låter ju solen gå upp över både onda och goda. Vi ska inte vara sämre. Svårast blir det när syndaren påtvingar oss att acceptera synden. Då fortsätter vi förstås att älska syndaren. Men kärlek är att vilja väl. Och allt som bekräftar felaktig livsstil är fel. Det blir till förförelse för syndaren.

Mammorna har inte så stor betydelse som de skulle kunna ha

De unga paren anpassar sig till familjestödet, tiden efter före och efter förlossningen, barnbidraget, delad föräldraledighet och förskola. Ulla Waldenström menar att stödformerna i sig har orsakat krisen i barnafödandet (”Vänta med barn?”, Karolinska Institutet, 2008), som ett eko till Myrdals ”Kris i befolkningsfrågan” (1934). Hennes bok, ”Mår barnen bra i förskolan?” (Kiup, 2014) hävdar att förskolan är mer för föräldrarnas skull än för barnen.

Freudianska moralteologer och andra

Sigmund Freud (1856-1939) ansåg att människan i hela sin tillvaro var föremål för en maktkamp mellan den erotiska kärleken – Eros – och dragningen till döden – Thanatos. I sin bok från 1930 Das Unbehagen in der Kultur beskrev han denna kamp på ett sätt som många kände igen genom egna erfarenheter. Många kom förmodligen till samma slutsats som Freud att varken filosofin eller religionen hade någon bestående tröst att erbjuda nutidsmänniskan med sina existensiella problem.

Om våld i nära relationer

En kommission bestående av kvinnor i samverkan med biskopskonferenserna i England och Wales har 2020 kunnat sammanställa tillgängliga fakta i syftet att förstå och förhoppningsvis medvetandegöra de gifta paren om de risker för våld som tycks vara inskrivna i människans natur. Det är ett arbete och en resursbank vi i de katolska stiftsorganen försöker använda oss av som en del i evangelisationsarbetet, som biskop Anders förnyat och stöder.

Vårt stöd för Ukrainas kamp är nödvändigt för oss själva

Det är troligt att Vladimir Putin vill tillintetgöra den rysk-ortodoxa kyrkan vars högsta ledning nu innehas av patriarken av Moskva, Kyrill I. Än så länge respekteras kyrkan eftersom det ingår i Putins strategi. Efter det första världskrigets slut kunde den tyska, och senare, den italienska och spanska fascismen, ta den exekutiva makten i dessa länder under förespegling att bevara rättssamhället och familjens ställning som grund för inrikespolitiken.

Olydnaden och lögnen

En reflektion i ondskans tider. Olydnaden kommer av en brist i intellektet men lögnen kommer av brister i den moraliska karaktären som människan har i sin avbild av Gud. Det är viktigt att kunna göra skillnad mellan dessa två svagheter hos var och en av oss. En brist i intellektet kan ha många orsaker som står utanför vår kontroll och därför är förlåtliga när vi upptäcker dem och ber om förlåtelse om det inneburit ett ont mot oss själva eller andra.

Lär barnen att tala sanning!

Jag undrar om våra insiktsfulla domare, åklagare och advokater själva har någon högre uppfattning om sanningssägandet i domstol än vad som framgår strikt juridiskt. Det är ju uppenbart att det ljugs. Hur förhåller sig de som är satta att döma till lögner i rättsprocesser? Mened finns visserligen som dom, men saknar man en moralisk dom över osanningar, som i andra länders rättsskipning kallas trots mot domstol och som har en viss straffsats?