Bloggar

Det första man ska tänka på är vilket syfte en sådan utveckling ska ha. För vem är den god, vem är mottagare och hur ser man resultatet? En jämförelse med den enklaste lilla trädgård är bra att göra: Vilken plats har vi för fruktbärande buskar, plommonträd, äppelträd och päronträd, vilken jord har vi för kryddor och grönsaker? Det inser man snart att det handlar om en lång process, från planering av de små eller stora ytor man förfogar över, till val av växter, inköp, plantering och bevattning.

I år firar vi 150-årsjubileet av Lilla Thérèses födelse. Alla hennes nu levande vänner kommer att inspireras på nytt av ”Den lilla vägen till helighet”. Vad är hemligheten med hennes liv? Hur kommer det sig att en karmelitnunna som bara fick leva 24 år på jorden har haft ett större inflytande på människor än många som blivit 100 år gamla? Är det detta att hon märks i vardagslivet när hon ”kastar rosor” från himlen? Hon är ju skyddshelgon för floristerna! Andliga blommor lyser upp världen omkring oss.

Om barns liv och första upplevelser av vad mänskliga relationer är lyfts ut ur deras första och naturliga sammanhang, hemmet och familjen, kommer de sannolikt men undantagslöst formas, inte av föräldrar och syskon, utan av olika bärare av majoritetsövertygelser. Ekonomisk byråkrati ersätter familjelivet. Denna ”utanförhemmetochfamiljenupplevelsen” kan förefalla fungera som identitetsskapande men kommer att sakna den naturliga sammanhållningen. Verkligheten utanför det naturliga hemmet är inte kroppsligt och andligt närvarande i barns och vuxnas vardagliga liv.

De flesta av oss är nog bara passiva åskådare till andras konflikter eller maktkamp och slipper undan. Men varje tid har sina motsättningar och många känner oro över vad andra ska tycka. Vi kan ju se hur farligt det kan vara att utmana maktcentra – både i Kyrkan och i samhället. En fabeldiktare kunde framföra sin kritik utan att kastas åt lejonen. Det gällde bara att ge makthavarna oskyldiga namn, som en viss fågel, en lite enkel bonde eller en trana. Folk förstod vilka som åsyftades. Jean de La Fontaine levde under franske Ludvig den Stores tid. Det var han som sa: ”Staten, det är jag!”

Varför skulle de allra värsta och djupaste hålen i helvetet vara bebodda av just katoliker? Om katoliker syndar mot den gudomliga ordningen och Guds skapelseplan, kan de inte säga ”jag visste inte”, för de har alltid bekänt den i Credo. De har i synden medverkat i det objektivt onda och i själva verket anslutit sig till lögnens herre. Det är en sådan lögn som kvalificerar själar för de värsta och eviga straffen.

Kärnvapenfria zoner i världen låter bra men är utopiska. Det är upprörande att skattemedel i så många länder används till massförstörelsevapen. De resurser som nu används för den tekniska, ”osynliga”, nya kapprustningen, är astronomiska. De kunde genom ett FN organ användas för att till exempel säkra rent vatten för fattiga hushåll i världen och för konstbevattning.

Oron i världen över våld, död och förstörelse ökar för varje dag. Tankesmedjorna går på högvarv. Påven Franciskus varnar i sitt jultal för den globala ökningen i vapenindustrin och dess följder i den okontrollerbara vapenhandlingen och AI. Med över miljarden katoliker måste man tillmäta påvens uttalanden betydelse i sättet att tänka, frukta och hoppas. Nyåret är dessutom alltid en tid av kraftsamling.

Den katolska domkyrkan S:t Eriks klockor ringer numer sedan några år också de i radio och på teve. S:t Eriks katolska domkyrka ligger på Södermalm i Stockholm vid Folkungagatan. Sedan över 50 år har vi i Sverige på radio kunnat höra domkyrkorna i Svenska kyrkan ringa in nyåret klockan 24 på natten. För några år sedan kom också vår egen domkyrkas klockor med i ringningen för det nya året. Vår katedral är från slutet av 1800-talet men förlängdes med ett nytt och större kyrkorum. Nya S:t Erik invigdes 1983 av biskop Hubertus Brandenburg.

Idag går människor ut på gator och torg, deltar i konferenser och använder sociala media i hopp om att påverka beslutsfattare när det gäller tidens utmaningar, kriminaliteten, klimatet, miljön, migrationen och aborterna. Ingen kan missta sig på krafterna som kommit i rörelse. Engagemanget kan ändå i styrka inte jämföras med protesterna mot kärnvapnen på 60-talet. Är hotet mindre idag? Kvinnor i tiotusental demonstrerade i USA och bröt mot lagen. Katolska biskopar dömdes till fängelse för motstånd och den snart saligförklarade Dorothy Day häktades. I Tyskland fick folkopinionen sådan omfattning att en planerad amerikansk kärnvapenbas i Whyl i sydvästra Tyskland ställdes in efter protester i februari 1975.