Bloggar

Vad betyder kunskap om tron i undervisningen av barn och unga?

En historiker som Steven Shapin, som kritiskt klarläggande skrivit om ”den vetenskapliga revolutionen”, har sagt något väsentligt om kunskapens betydelse. Han menar att den allmänna inställningen sedan Upplysningstiden, den att ”den vetenskapliga revolutionen” har ersatt Bibelns utsagor och det kyrkliga läroämbetets tolkningar, inte är trovärdig. Problemet är att allt som i stället presenteras som ”vetenskap” är sanningar, även om de är löst sammanfogade teorier som bygger på ”forskning”, som ändå i sig inte kan förklara själva uppkomsten av materia eller liv.

Hur lever vi med andras sorg?

Stridande soldater och oskyldiga icke soldater som överlever massakern i Gaza kommer att behöva operationer och proteser under lång tid. Vem ska trösta dem i deras gråt och hur ska de ta sig fram till gravplatserna? Barn kommer att vara i livslångt behov av traumabehandling. Vem finns där för dem när föräldrarna inte finns i livet? Soldater, som återvänder ensamma från ett liv i uniform och med vapen, är plötsligt ensamma och självmordbelägna. Kan de ändå övervinna sina mardrömmar och finna kärleken, tron och hoppet igen?

Jakobbrevets Elias

När profeten Elias dyker upp i slutet av Jakobs brev kan man reflektera över honom som exempel på ”den särskilda kraften i en rättfärdig människas bön”. Drar man slutsatser, spekulerar man. Reflektera betyder undersöka, för att ta lärdom. Vår första fråga måste då vara: I vilka sammanhang möter vi  Elia? Aposteln Jakobs ord är följande: ”En rättfärdig mans bön har mycket kraftig verkan. Elias var en människa som vi och när han ivrigt bad att det skulle regna, föll inget regn på jorden under tre år och sex månader. Sedan bad han igen, och då gav himlen regn, och jorden bar sin skörd” (5:16-18).

Hoppet om fred kan inte vara ute

Ryssland och Ukraina vägrar samtal, väst är delade, folket i de drabbade länderna lider oavbrutet och fruktansvärt, ändå kan hoppet inte vara ute! Hoppet om en ny fred måste hållas levande! Kan ett svenskt medlarbud med stöd av FN och EU, men utanför NATO frågan vara värt försöket? Sveriges tidigare alliansfrihet och internationella anseende är fortfarande en tillgång för oss och kan inte räknas ut, trots våra inhemska problem med kriminella parallellsystem och hänsynslöst utnyttjande av barn och ungdomar i en ond våldscirkel. Sverige har ett anseende att värna om som Kyrkan kan stödja.

Kära pappa!

”Pappa kommer snart”, sa mamma. ”Ställ dig vid dörren så hör du när han kommer i trappan och sätter nyckeln i låset”. Kära pappa, vet inte om du hört att mamma fick ett brev i den himmelska brevlådan för en vecka sedan. Har ni kontakt? Jag sökte i alla fall kontakt med dig redan innan jag lärt mig att läsa serierna i dagstidningen. Stackars du, som behövde sova innan du skulle iväg till arbetet! Med tidningen i handen kröp jag in under ditt täcke och drog i dig tills du vaknade. ”Snälla pappa, läs Fantomen och Sluggo och Lisa på seriesidan!”

Kära mamma!

Jag skriver det här brevet till dig med många minnen. Varför just nu, efter Alla Själars? Jag frankerar med många tacksamhetens tårar och lägger det på den himmelska brevlådan. Jag hoppas det når dig. Jag vet inte var du är där borta, och jag vet inte själv heller var jag en dag ska vara, där borta. Gud utser platsen. Men kanske skriver jag därför att tiden närmar sig då vi kan mötas igen. Inte fysiskt som förr, utan andligt i Guds förunderliga försyn. Under morgonens timmar har nästa hela vår livshistoria spelats upp för mitt inre öga. Är det en särskild nåd som kommer med Alla Själarsavlaten?

Äktenskapet i kris? Omöjligt!

Människor kan vara i relationskris genom svag självkännedom. Men äktenskapet som ”institution” kan inte vara det eftersom det är instiftat av Gud och upprätthålls av Gud. Så varför låta sig nedslås av kören av olyckskorpar som talar om människosläktets undergång? Vi har fått medlen att försvara oss, klokhetens och vishetens gåvor, ja gudsfruktans gåva.

Den individuella formationens begränsningar och den ordensbaserade formationens gemenskapskrav

Vilka synpunkter kan vi ha på gemenskapen i kyrkan och närmare bestämt i församlingarna? Synoden kommer förmodligen att handla om kyrkan själv och hennes framtida organisation och om auktoriteteten. Den kommer inte att fokusera på sakramentsfrågorna, läran och moralen, har synodens generalsekreterare, kardinal Mario Grech, sagt.

Viktiga områden i konvertitundervisningen – samvetet och naturlagen

Det förefaller mig som om det finns en vattendelare mellan ska vi säga, en kontinental förståelse av samvetet och en nordisk. Eller för att komma till saken: en katolsk och en protestantisk samvetesuppfattning. Kyrkan eller Luther? Erasmus eller Thomas Hobbes? Det finns en möjlighet till jämförelse i synen på naturlagen, men inte ett parallellt synsätt.  Vi kommer till det längre fram.