Sanningen är oss given. Norges biskop Varden, talar om den mänskliga sexualiteten
Biskop Erik Varden, Trondheim, Norge.
Biskoparna i den fem nordiska länderna har i mars gett ut ett herdabrev som bekräftar Katolska kyrkans lära om den mänskliga sexualiteten.
“Regnbågen, som förbundets tecken, tas i vår tid i anspråk som symbol för en rörelse som samtidigt har både politisk och kulturell innebörd”, har biskoparna skrivit. ” Vi uttalar emellertid ett avståndstagande när rörelsen framlägger en uppfattning om den mänskliga naturen i vilken person och integritet inte hör ihop som en enhet, utan hävdar att det fysiska könet är beroende av omständigheter.”
Biskop Erik Varden av Trondheim, Norge, har talat med CNA om biskopars roll och varför den nordiska biskopskonferensen har valt att offentliggöra ett brev om sexualiteten och transgenderismen i denna tid.
“Det säger sig självt att frågan länge synts på radarn, och inte bara på vår,” har Varden sagt på telefon förra veckan. ”Det har varit en självklarhet och viktigt för oss att säga något konstruktivt.”
Biskoparna diskuterade frågan på höstsammankomsten 2022 och en av oss skrev ett utkast som diskuterades på mötet i mars.
“Vi var i sak överens om vad vi ville säga och hur vi ville få det sagt,” sa han. I synen på sakinnehållet tror jag att vi var helt överens.” Han sa att brevet skrivits för alla i respektive stift.
“Men jag tror nog att det hör ihop med hela den synodala dynamiken,” tillade han. ”Inställningen har varit den att allas röst måste bli hörd. Vi har känt det så att vi har något att säga och att vi ville bidra till den pågående debatten. Det tyckte vi att vi behövde”.
48-årige Varden är trappistmunk och författare av andliga böcker. Han vigdes som stiftsbiskop av Trondheim, mitt i Norge, 2020. Han har lagt märke till att ”allt ses ur subjektiv synvinkel” och att man riktar in sig på människors egna historia och sårbarheter. Man får intrycket att ”alla har sin egen sanning.”
“Vad vi ville säga klart och tydligt var helt enkelt att vi inte skickar ut det här brevet som åtta killar var för sig, och som kommit överens om något och som sedan bestämt sig för att göra det känt för världen,” förklarade han, ”utan att vi fått en undervisande tjänst som uppdrag, och att denna tjänst inte handlar om att spruta in vår egen inställning hos andra, utan om att undervisa och redogöra för den sanning som anförtrotts oss, så tydligt vi kan.”
“Begreppet trosskatt är mycket djup hur vi som kristna förstår vad som ska förmedlas vidare. Trons bevarade skatt är en extremt stor hjälp att påminna om vad en biskops uppgift är, vilken är att bevara den bevarade skatten och vägleda människor fram till den rikedom som finns bevarad i den.”
Samtal om sanningen
Biskoparnas herdabrev lästes högt vid mässorna helgen 25-26 mars i de katolska kyrkorna i Sverige, Norge, Finland, Danmark och Island. Varden sa att biskoparna var förvånade över att brevet väckt ett så pass brett intresse.
“Brevet är längre än en genomsnittlig homilia så det var lite av en fastetidsförsakelse för de trogna” att höra det läsas i mässan, sa han. ”Men man har tagit emot det med tacksamhet.”
Han sa att frågorna om sexualiteten är något alla funderar på i dessa tider, inte minst därför att de förekommer så frekvent i media. För många var det kanske just därför bra att höra brevet och ta emot det ”i en känsla av att vi kunde prata om det.”
“Delvis ville vi skapa en miljö för att prata om sexualiteten utan polemik,” förklarade han. Diskussionen måste vara “grundad i tron, Skriften, kristologin, i studerandet av Jesu Kristi person”, tillade han.
“Den antropologi som är skild från kristologin haltar och är ofullständig ur det kristna perspektivet. Och när Kyrkan talar om de här frågorna så måste hon tala utifrån det som är hennes särskilda och rika insikt, det vill säga den kristocentriska insikten”.
Trots att Kyrkans undervisning om sexualiteten inte alltid är lätt att ta upp, sa Varden att han hoppades att man ändå sätter sig ner vid middagsbordet och pratar om det hemma.
”Det är en annan sak som är mycket viktig, nämligen att det inte blir uppdelat mellan generationerna”, sa han. ”Olika generationer talar olika språk men när det ska handla om frågorna kring sexualiteten, finns risken att man talar förbi varandra på grund av det stora skiftet i samhällssyn och kultur.”
Han sa att biskoparna inte kan tvinga folk att inleda sådana samtal, men att de kan bjuda in dem.
“Det är svårt att tala om och därför desto viktigare att vi övar oss,” betonade han.
“Man måste ha en andlig känsla för den lämpliga tiden och det är viktigt att försöka hitta just den tiden,” sa biskopen som råd. Han uppmuntrade och taktkänslan.
Formulärets nederkant
Han sa också att samtalen skulle vara rotade i vad man menar med att vara människa och vad det betyder att vara Kyrkan.
“I vår tid försöker man isolera det här ämnet och diskutera det i en bubbla. Det blir till slut både komplicerat och begränsat. Som vi påpekat i brevet är en rent sekulär syn på sexualiteten helt klart annorlunda i förhållande till den kristna synen eftersom vi har att göra med mycket annorlunda förståelse av vad det betyder att finnas till som levande och vad det betyder att vara en mänsklig varelse.”
“Vi måste vara klarsynta och finkänsliga på samma gång. Det är den balans man måste sträva efter,” sa han.
Vad blir nästa steg?
Varden sa att biskoparna hoppades att brevet skulle bli en katalysator för familjerna i grupper, eller församlingar, som en följd av att det nu skickats ut.
”Allt beror på initiativ lokalt”, sa han. Det finns alltid en liten risk att pastorala brev från biskoparna inte hör till dem som folk lägger undan för att läsa senare under året.
Varden har i stiftet Trondheim uppmuntrat sina präster och kateketer att ta upp brevets innehåll i predikningar, trosundervisning och ungdomsarbete. Varden ska också göra en serie på 10-15 minuter långa veckoserier som podcast episoder på engelska om sexualiteten och andra ämnen. De ska bli tillgängliga genom online streaming efter Påsk.
Biskopen ger också ut en bok i sommar där han återvänder till några andra samtalspunkter och en del kateketiska källor också. Han kommer där att ”närmare gå in på vad biskoparna har sagt.”
“Jag träffade härom kvällen en grupp studeranden och vi satt där kring bordet och talade om kyskheten av alla ting, och det är egentligen fantastiskt att kunna göra det på ett sätt som inte bara handlar om det som är föreskrivet, utan om det som har sin grund i tron och teologin och i verkliga frågor och verkliga komplexa förhållanden,” sa han.
Katolikerna måste tala om det här ämnet, ”helt enkelt därför att det hör till själva grunden av vad vi tror.”
Hannah Brockhaus
Översättning av Göran Fäldt
Inlägget kommer från sidan www.catholicnewsagency.com
Direktlänk till inlägget klicka här
Läs också: Herdabrev för fastetiden 2023 från Nordiska biskopskonferensen
Läs också: Den tyska Synodala vägen: Splittringen har pågått länge
Läs också: Fyra kvinnor backar ut från den tyska Synodala vägen och menar att den ”tar steget bort från den universella Kyrkan.”
Läs också: Teologen Marianne Schlosser har lämnat den tyska synodala vägen
Läs också: Den tyska krisen, världskyrkan och påven Franciskus
Läs också: Synoden kan aldrig nå sitt mål att göra kyrkan ”katolsk på ett annorlunda sätt”
Läs också: En internationell koalition av biskopar vänder sig med oro över den ”Synodala vägen” i ett broderligt brev till det tyska episkopatet
Läs också: Flytande katolicism och den tyska synodala vägen
Läs också: Att motstå tidsandan
Läs också: Öppet brev från nordiska biskopkonferensen till den tyska biskopskonferensen