årgång B

Kortpredikan 15 december 2020

Profeten Sefanja visste att det som drabbat Nordriket också skul­le drabba Jerusalem. Han kallar henne en motsträvig och befläc­kad stad. Hon varken lyssnar till, lyder eller förtröstar på sin Her­re. Men mitt i folket finns en kvarleva, en rest, ”en fattig och ödmjuk skara”.

Predikan på minnesdagen för S:t Johannes av Korset, 14 december 2020

Kära bröder och systrar, när vi läser Johannes kända skrifter, Bestigningen av Berget Karmel, Levande kärlekslåga eller Själens dunkla natt och hans dikter, försöker vi kanske uppnå något av vad denne mystiker och kyrkolärare har uppnått. Det är gemensamt för alla de stora helgonen, Franciskus också, att de ger oss en målinriktning, en slags bild av fullkomlighet som är mer än ett ideal därför att det kräver det absoluta och fordrar de absoluta ansträngningarna.

Kortpredikan 12 december 2020

Profeten Elia förskräcker och fascinerar. Han är ”den glödande profeten”, som höll him­len stängd, avslöja­de de falska profeterna och genom sin bön lät elden för­tära det of­fer han frambar. Han dog inte utan fördes direkt till himlen ”i en flammande storm­­­by, i en vagn dragen av eldhästar”.

Predikan för fredagen i andra Adventsveckan, 11 december 2020

Vi hörde just slutorden i Jesus tal om Johannes Döparen, som har fängslats av Herodes. Jesus vill markera samhörigheten mellan sitt och Johannes uppdrag. Musiken som spelar till dans är en bild av Jesus förkunnelse om sig själv som bröllopet, föreningen, mellan Gud och människa, och sorgesångerna för klagan ska motsvara Johannes Döparens förkunnelse om omvändelse för att kunna delta i bröllopsfesten.

Kortpredikan 11 december 2020

”Då skall frid tillflyta dig som en ström.” Vilken bild! Friden liknas vid en ström som rinner till och se­dan, enligt Jesu ord, blir en källa i hjärtats innersta. Det är löftet till den som ”ger akt på” Herrens bud. Samma löfte skymtar i företalet till Benedictus regel: ”Vänd dig bort från det on­­da och gör det goda”.

Kortpredikan 10 december 2020

”Frukta inte du Is­raels lilla hop.” Det är tröstens ord till de bort­för­da och betryckta i Babylon. Men också till alla i det Nya förbundet som är på väg att för­lora hoppet. ”De betryckta och fattiga som förgäves söker efter vat­ten”, de får höra att Herren själv skall bönhöra dem.