Predikningar Ingmar Svanteson

Josef prövar sina bröder. Inte för att plåga eller straffa dem. Han kommer ju senare att villkorslöst förlåta dem. Han gråter när han ser deras vånda. Det är de själva som behöver luttras och prövas. Denna luttring upplever de som ångest. Ångest kan leda till de­struktiva skuld­känslor. Först när människan ser sin personliga och verkliga skuld kan något konstruktivt hända.

"Jag släpper dig inte förrän du välsignar mig." Jakob hade bedragit och lurats. Hans botgöring blir lång och når en kulmen i den nattliga brottning­en vid Jabboks vadställe, som markerar gränsen till något nytt. Det var inte en brottning mellan jämlikar. Ändå står det att Gud inte kunde övervinna honom. Han ger Jakob ett slag på höftle­den.

Herren är verkligen på denna plats!” Jakob förstod det först när han vaknat ur drömmen. Herren var där hela tiden, men Jakob ”visste det inte”. Synagogföreståndaren faller ner för Jesus och ber honom att läg­ga sin hand på hans sjuka dotter. Kvin­­nan med blödningarna rör vid tofsen på Jesu mantel.

Kan lögn och bedrägeri leda till välsignelse? Patriarken Jakob, bedragaren, låt vara att det var hans mor Re­bec­ka som regisserade bedrägeriet, förlorade aldrig välsignelsen. Lögn och bedrä­ge­ri hör till det mest omänskliga som män­niskan kan ge sig hän åt. Dessutom är det sannolikt det svåraste en människa kan utsättas för. Det finns med också i Guds folks historia. Men in­te ens det gör Guds plan om intet.

Isak får sin Rebecka. Han för henne in i sin moders tält. Han tar henne till sig och hon blir hans hustru. Han har henne kär och trös­tas i sorgen efter sin mor. Det är en vacker och varm berättelse, en ”miniberät­telse” infogad i Guds stora berättelse om hur Gud älskar sitt folk och tar det till sin brud. Jesus måste ha sett att Matteus, tullindrivaren, inte var lycklig. Det lär vara vetenskapligt bevisat att ingen blir lycklig av pengar. Jesus kallar honom: "Följ mig!"

Abrahams offer handlar om liv och död. Förutom idag låter oss kyrkan höra om hans offer i pås­kens vigilia, där döden mö­ter sin överman. Hebreerbrevet ger oss samma tolkningsnyckel. ”Abraham sade sig att Gud hade makt att till och med uppväcka dö­da”.I den första eukaristiska bönen nämns Abrahams offer. Det pekar fram mot Kristi offer.

"Ni är inte längre gäster och främlingar… ni har ert hem hos Gud. "Alla människor behöver ett hem. Många konflikter mellan folken handlar om rätten till ett hemland. Det gäller inte bara geo­grafi, ekonomi och politik utan bottnar i något djupt mänskligt. Kyrkan har sett det berättigade i en sund patriotism och kärlek till fosterlandet. Som en utvidgning av sitt stöd för familjen.

”Fly för ditt livs skull!” Lot var räddhågad, vankelmodig och hade svårt att fatta beslut. Det hade kunnat kosta honom livet. Men Gud ”tänk­te på Abra­ham” som hade bett Gud skona Sodom och Gomorra för de rätt­färdigas skull. Normalt är det ingen dygd att fly. Tvärtom! Men det finns situatio­ner och miljöer som utsätter den oerfarne för frestelser han inte kla­rar av utan att falla i synd. Sajter på nätet, upprörda diskussio­ner, etcetera, där maningen gäller: ”Fly för ditt livs skull!”

Jesus prövar dem som vill följa honom men som har blan­dade motiv: "...låt de döda begrava sina döda". Han förvarnar om det svåra: "...inget ställe att vila sitt hu­vud". Konkret till­ämpas detta i Benedictus sätt att pröva no­vi­serna. Men i Abraham gör Jesus något mera, han vädjar för dem, vars ”synd är mycket svår”.

Vägen till frihet. Frihet står högt i kurs i västerlandet. Kanske allra högst på skalan. Men när Jesus i evangeliet kallar människor att lämna allt för att följa honom - vart tar då friheten vägen? Många i en äldre generation har lämnat den krist­na vägen för att de upplevde den som förslavande. Frågan är om de gjor­de uppror mot en vrångbild. I andra läsningen hör vi hans apostel säga: ”Till frihet har Kristus befriat oss”.