Latest

Kardinal Müller släppte i början av februari ett manifest för tron. Detta togs emot av många som ”ytterligare en attack mot påven”. Men det Troskongregationens tidigare prefekt vill med sitt trosmanifest är att varna för kyrkans kanske allvarligaste problem, ”relativiseringen av tron” och för ”falska kompromisser” med världen i ett fåfängt hopp om att bli accepterad, till priset av att inte ”förkunna hela sanningen”. Müllers uppmaning om trohet går till biskopar och präster, i ett dramatiskt ögonblick av förvirring och desorientering.

Målsättningen för Kyrkans ungdomsarbete är att propagera för den katolska tron så att den blir en integrerad del av individens personlighet och värdegrund. Varje individ borde, genom sättet hur han lever, vara exempel för andra vad det innebär att vara en troende katolik. I praktiken innebär det katolska barn- och ungdomsarbetet att man genom utbildning och goda exempel lär ut tron och sålunda fördjupar och stärker den.

Den fria viljan lyftes fram som tema i en omfattande artikel i HS (12.11.2018) var man på ett kritiskt och ensidigt sätt behandlade begreppet. I artikeln hänvisades till forskning som gjorts i berömda universitet bl.a. Harvard, Cornell och University of California i USA. Det ledande argumentet var att man först i efterhand kan bedöma om ens handlingar var ”medvetet” gjorda eller inte. Vissa forskare hävdar att människan egentligen saknar fri vilja och att våra beslut och handlingar styrs av faktorer och incitament såsom vår genetik, vår neurologiska struktur, upplevelser från vår tidiga barndom samt av biologiska och sociala bakgrundsfaktorer.

Varje år manar kyrkan oss enligt gammal tradition till bön, fasta och bot som förberedelse för påskhögtiden. Jesus själv fastade 40 dagar i öknen, och vi är kallade att förena oss med honom. Fastan vill hjälpa oss att bli mindre beroende av det materiella. Medan kroppen fastar får själen näring. Fastan uttrycker också vår solidaritet med hungrande människor i världen. Det finns många sätt att markera fastetiden. Man kan exempelvis avstå från sötsaker, tobak, alkohol, kaffe, biobesök och annan underhållning eller alltför mycket tv-tittande, dataspelande och internetsurfande.

Varje år ger Gud genom vår moder Kyrkan ”en tid av nåd, för att våra hjärtan ska förnyas i glädjefylld väntan på påskens heliga högtid. [Han] leder oss fram genom sakramenten fram mot den nådens överflöd som [han] berett åt [sina] barn” (Prefation för fasta I). Vi kan därför färdas från Påsk till Påsk mot frälsningens uppfyllande som vi redan tagit emot tack vare Kristi påskmysterium: ”I hoppet är vi räddade” (Rom 8:24). Detta frälsningsmysterium, som redan verkar i oss under vårt liv på jorden, är en dynamisk process som också omfattar historien och hela skapelsen. Som den helige Paulus säger: ”Ty skapelsen väntar otåligt på att Guds söner skall uppenbaras” (Rom 8:19). Utifrån detta perspektiv skulle jag vilja föreslå några reflektioner som kan ledsaga oss på vägen till omvändelse denna kommande fasta.

Vi får inte rubbas i vår tro på Kristus och hans kyrka, när vi konfronteras med det fruktansvärda faktum att vigda ämbetsbärare gjort sig skyldiga till övergrepp på minderåriga och att man försökt dölja detta. ”Stå därför fasta och orubbliga, mina kära bröder”, skriver aposteln Paulus (1 Kor 15:58). Mer än någonsin måste vi stå fasta i vår tro på att Jesus Kristus vill rena och helga sin kyrka i denna prövningens tid. Vår helige fader påven Franciskus uppmanar alla troende till bön och bot i denna svåra tid. Fastetiden får därför i år en ännu tydligare botkaraktär. Hela kyrkan måste klä sig i säck och aska och gå ångerns och botens väg.

Kardinal Rainer Maria Woelki, ärkebiskop av Köln, talade den 13 februari med programledaren Martin Rothweiler om Kyrkan i Tyskland och om den pågående övergreppskrisen i världen. Den tyske kardinalen är djupt engagerad för att hålla medvetandet om Gud vid liv i den moderna världen och att bevara Kyrkans undervisning om kommunionen och andra läromässiga frågor, inklusive sexualmoralen och det mänskliga livets värdighet. Han finner också hopp i unga katolikers vittnesbörd.

Att gå på läger har alltid sin charm, då man får se stora delar av vårt avlånga land med sin vackra mångfaldiga natur där klimatet ändras markant bara med några timmars bilfärd. Från ett varmt och soligt norra Skåne rullade bilen jag körde in i de djupa och kyliga skogarna i Småland där snön fortfarande fanns kring vägkanterna. Det var verkligen inte så varmt och behagligt som ”himma” i Skåne.