Bloggar

Söndagsbetraktelse 5 januari 2020

Allting som är, är genom Jesus. Han är Ordet som Fadern talade, och fortfarande talar genom, allting i skapelsen bär Hans sigill. Detta eviga Ord är närvarande i allt Han har gjort; Han talar i allt, om än i tystnad. Han är inneboende i allt skapat och om vi öppnar vårt inre trosöga kan vi möta - inte nån avlägsen övermäktig kraft men - Jesus Kristus, sann Gud och sann Människa, Han som är Ordet, som allt blev till genom, och som förutan det, ingenting blev till av allt det som finns.

En ohållbar situation i en hållbar religion – en nyårsbetraktelse

Sedan fornkyrkans tid ingår det andliga livet i bön och studier och troheten till de moraliska normerna ett oupplösligt förbund. Ja, det måste vara så, men i realiteten stämmer det inte alltid. För många subjektivt tänkande uttolkare av vår religion kan man hålla isär begreppen och i undervisning av de troende satsa på tankar om en gradvis anslutning till de moraliska normerna. Med en uppfattning om den gradvisa anslutningen till katolsk lära säger till exempel gifta par att ”de är öppna för livet”, alltså för barn, i sitt äktenskapliga livsperspektiv, men att de själva bestämmer över den äktenskapliga aktens fruktsamhet varje gång makarna förenas sexuellt. ”Ja, vi vet vad Kyrkan säger, men är det för alltid?”

Varför måste vi fortfarande ha problem med Amoris Laetitia?

I sin encyklika Veritatis Splendor 1993, som skrevs för att motverka inflytandet från den moraliska relativismen, beklagar sig S:t Johannes Paulus II över hur långt spridningen av meningsskiljaktigheter i Kyrkans moralundervisning gått. Encyklikan blev en milstolpe. ”Det handlar inte längre om en begränsad och tillfällig opposition utan om ett allmänt och systematiskt ifrågasättande av traditionella moraliska principer, grundat på vissa antropologiska och etiska antaganden,” skrev påven. Oppositionella katoliker uttalar sig inte bara felaktigt om sanningen utan menar också att vi inte kan veta något om den objektiva sanningen, förklarar han.

Söndagsbetraktelse 29 december 2019

Vi fick bud om en stor glädje för hela jorden vid Jesu födelse, stora härskaror av änglar har just sjungit ”ära i höjden åt Gud och på jorden fred”…, då vi hör om Josef som måste skynda sig upp mitt i natten och fly dem som ville döda det lilla barnet! Josef gömde barnet tills faran var över, men trettio år senare skulle de ändå lyckas döda Honom, fortfarande rådde samma demoniska ilska och svartsjuka gentemot Jesus. Då var det Herodes som var rädd för det lilla Barnet; en rival till hans kungakrona. Vid Golgata var de religiösa ledarna rädda att den omstridde Mästaren var rival till deras maktvälde.

Söndagsbetraktelse 22 december 2019

Jungfrun Maria, kallad är att vara Moder. Kristi Moder. Hon bär på det lilla Barnet i nio månader, hon växer in i Honom, hör Honom, lär känna Honom, talar med Honom...älskar Honom. Hon begrundar denna mäktiga sak som hänt henne: en Herrens ringa tjänarinna i en liten by som ingen känner till. Ärkeänglar har besökt henne och bugat sig inför henne.

En av orsakerna till den psykiska ohälsan – den altruistiska hedonismen

Högsta möjliga njutning för alla inblandade, den altruistiska, kan för många förefalla mer rätt än den egoistiska högsta möjliga njutningen. Att eftersträva lika mycket njutning åt en annan eller andra som åt sig själv upphäver i den altruistiska hedonismen kardinaldygder som måttfullhet och återhållsamhet och rättfärdigar alla beteendens yttersta mening i ett falskt lyckobegrepp.

Utan Marias jungfruliga moderskap förstår vi inte Inkarnationen

I samband med julfirandet ville man i Rom under 600-talet hedra Guds Moder på årets första dag den 1 januari som då blev ”den första romerska mariadagen”, läser vi i inledningen till Maria Guds Moders högtid i Kyrkans breviarium. Om Jesus är Gud Faderns enfödde Son, som antagit mänsklig natur genom jungfrun Maria, hur skulle Hon då kunna vara annat är Guds Moder, frågade S:t Kyrillos av Alexandria (370 - 444)?

Söndagsbetraktelse 15 december 2019

Johannes satt i fängelse. Där väntade han, inte på att komma ut, men på Messias. Det var Johannes mörka natt. Förut hade han inte tvivlat på att Jesus var Messias. Han hade sett den Helge Ande vila över Honom, han hade inte tvivlat att Han är Guds Lamm, att Han är Lammet som borttager världens synder. Johannes hade lekt med Jesus som liten, han hade hoppat till av glädje vid ljudet av Jungfruns röst när han och Messias låg i deras mödrars sköten - och vid ljudet av samma röst blev hans mor Elisabeth, fylld av Helig Ande.

Den som gapar efter mycket missar ofta hela stycket

Människan får uppleva många blomstringstider. Både industri, jordbruk, handel och kultur kan blomstra och människor har något att ge sina efterlevande i arv. ”Den som spar han har”, säger ett ordspråk. ”Den som spar för mycket förlorar mer än han vinner till slut”, varnar ett annat ordspråk. ”Den som gapar efter mycket missar ofta hela stycket”, säger ett annat.

Söndagsbetraktelse 8 december 2019

Johannes Döparen, Kristi förelöpare och profet. Hans utmanande och uppriktiga språk, hans profetiska sanningsenlighet och krävande liv, krävande var han också av dem som sa sig vilja följa Guds lag och ord, hans torftiga mat och till synes otillräckliga klädsel, hans avskildhet och ensamhet och inte minst Johannes Gudsfruktan och hängivelse till Gud - påminde människor om den store och mäktige profeten Elias som väntades återkomma. Elias återkomst var ett tecken på Messias snara antågande.