Söndagsbetraktelse 17 maj 2020
Johannes 14: 15–21
Vid den tiden sade Jesus till sina lärjungar: »Om ni älskar mig kommer ni att hålla mina bud. Jag skall be Fadern, och han skall ge er en annan hjälpare, som skall vara hos er för alltid: sanningens ande. Världen kan inte ta emot den, eftersom världen inte ser den och inte känner den. Men ni känner den, eftersom den är kvar hos er och kommer att vara i er. Jag skall inte lämna er ensamma, jag skall komma till er. Ännu en kort tid, sedan ser världen mig inte längre, men ni skall se mig, eftersom jag lever och ni kommer att leva. Den dagen skall ni förstå att jag är i min fader och ni i mig och jag i er. Den som har mina bud och håller dem, han älskar mig, och den som älskar mig skall bli älskad av min fader, och jag skall älska honom och visa mig för honom.«
Betraktelse
Påminn oss Herre, om Ditt ord, påminn oss om Din vilja för oss, påminn oss om allt Du gjort för oss, påminn oss om dina bud; att de är källor av liv!
Påminn oss om att vi fått liv från dig för att lära känna Dig, älska Dig och tjäna Dig i det här enda liv vi har….
Påminn oss om sanningen, om Sanningens Ande som du ger utan gräns till de som vill andas Ditt ord.
Du har själv sagt att Du är Sanningen och Livet, hur kan vi ta del av det, bli del av det om inte genom att låta Din ande råda och låta vår egenkära ande dö?
I världen råder egenkärlek; ”rätten till min kropp”, ”rätten till mitt liv”, rätten till min tro”, ”rätten till min död”…
”Guds kärlek har ingjutits i våra hjärtan genom att han har gett oss den Helige Anden” (Rom:5:5).
Men, som Kristus själv säger idag; ”sanningens ande, världen kan inte ta emot den. Så Han ger oss alla liv att leva i världen - men inte av den.
Svårt. Mycket svårt, men ändå ett val som vi måste göra…om vi vill älska Honom. Hur vet vi om vi älskar Honom? Vi håller Hans bud.
Hans bud är att först och främst älska Honom.
Det gör vi när vi gör Hans vilja.
I bön, i Skrifterna, i det alltid sanna läroämbetet vet vi vad Guds vilja är. På det måste vi be. Be att vi lever i sanningen.
Sedan följer det att älska varandra, älska andra,
- på det sätt som behagar Honom.
Jesus sa till Teresa av Avila att ”allt som människor gör, som inte behagar Mig; är en lögn”.
I bön bör vi alltid fråga vår Herre och Mästare om det vi vill eller tänker göra behagar Honom.
Kristus som vill ha allas vår kärlek och som har all rätt till allas vår kärlek, vill att vi håller Hans bud som ett tecken på att vi verkligen älskar Honom och inte bara säger: ”Herre, Herre”…
Hans löfte är att Han ska visa sig för oss och att Han ska älska oss!Vad mer kan vi önska oss?
Han ger oss sin Ande, den allra största Gåvan vi någonsin kan få, men om Gåvan som Han ger oss inte används väl, blir den oss fråntagen;
”den som inte har, från honom ska tas också det han tror sig ha”
(Matt. 13:12).
Om vi älskar vår Herre med de medel Han själv ger oss, finner Han mer glädje i oss än om vi hittar på vägar att älska Honom som Han själv aldrig givit oss!
Vi behöver den Helige Ande för att känna igen Honom och ta emot Honom, för att se Honom och för att höra Honom, det är Sanningens Ande som lär oss allt om Kristus och det är Sanningens Ande som påminner oss om Kristus.
Ändå så hör vi allt mer och alltfler röster som påstår att ”Kristus är en priviligerad väg, men för den skull inte den enda vägen”….
att Hans ord kan klistras in i vilka religiösa sammanhang som helst, för Kristi Ande, säger man, kan inte bli inramad i en tro som utesluter andra, men kan återfinnas överallt och är återspeglad i allt…
Det kan aldrig behaga vår Herre att bli så förringad! Det kan inte behaga Honom eftersom såna uttalanden inte kommer från sanningens ande
Påminn oss om att Dina ord är sanning så att vi inte beblandar dem med våra egna påhittade ord. Du är sanningen därför att Du är Ordet.
Människor vill leva ”sitt eget liv”, men hur kan de göra det - mer än i en illusion - då något liv utanför Kristus inte kan finnas ”för det är i Dig vi lever, rör oss och är till…” (jfr Apg. 17:28).
Bara i Dig finns allt det som en människa kan begära, önska, och längtar efter, därför är Du Vägen men också målet, för Du är i Fadern och Fadern i Dig.
Den helige Augustinus säger att:
”det är bättre att gå fram haltande på Din Väg än att traska friskt och hurtigt på någon annan väg, för ju raskare någon går en annan väg, ju mer avviker han från Dig, som är Vägen”.
Vi ska gå på Din väg, vi ska hålla fast till Din Sanning, till Dig, vi ska hålla oss tätt intill Dig.
Sanningens Ande säger "Här är Vägen, följ den, när ni vill vika av åt höger eller vänster” (Jesaja. 30:21).
Den Helige Ande vittnar om Kristus så att vi kan förnimma Honom och se Honom med trons ögon.
Den Helige Ande kom över Maria och hon blev havande med Kristus.
Brödet och Vinet i den Heliga Eukaristin överskuggas av den Helige Ande och blir Kristi Kropp och Blod.
Vi behöver den Helige Ande för att förKristliga vår själ.
Vi behöver Kristi kärlek.
Kärlek behöver ett mått, men kan inte vara sitt eget mått.
Kärlek kan inte, i sig, vara anledningen till varför vi älskar, orsaken till vår kärlek måste sökas nån annanstans, annars kommer vi att älska som vi själva vet, som vi själva tycker, som vi själva känner…; alltså inte alls!
Måttet att älska är Gud; för Han är kärlek.
I Kristus, och bara i Kristus finns vår förebild.
Kärlek, innebär, nödvändigtvis, Kristi kors.
”...han skall ge er en annan hjälpare...”
Marias Lamm
