predikningar

Predikan 33 söndagen ”under året” 2018

För de flesta människor idag är talet om den yttersta domen något främmande, ofta något skrämmande, även för dem som instämmer i trosbekännelsens ord om att Kristus skall ”återkomma i härlighet för att döma levande och döda”. Det låter skrämmande men är i grunden ett gott budskap, människovärdigt och hoppfullt. Utan en slutlig och rättvis dom skulle alla orättvist dömda aldrig få någon upprättelse. Orätten skulle få sista ordet.

Predikan på Festen Alla Karmels helgon 2018

Det karmelitiska kalendariet upptar 50 firningsdagar av kända helgon; sedan firas också Vår Fru av Berget Karmel den 16 juli, som inte är en helgondag. Den 12 juli firas nu med glädje lilla Thérèses föräldrar de heliga Louis och Zélie; men de är inte helgon i Karmel utan i Kyrkan – den universella Kyrkan. De sjunger Guds lov i den stora kören av andar och heliga i himlen och med alla de stridande goda krafterna på jorden: ”Tacka herrarnas Herre, evigt varar Hans nåd. Han ensam gör under, evigt varar hans nåd”. (Ps 136)

Predikan 32 söndagen ”under året” 2018

Två änkor hör vi om i dagens läsningar, den ena i Sárefat på profeten Elias tid, den andra i Jerusalem på Jesu tid. Vi känner inte deras namn, ändå visar de vägen. Änkan i Sarefat levde då det rådde svår hungersnöd i lsrael. Det hade inte regnat på flera år. Bäckarna var uttorkade och ingenting växte på åkrarna. Hon går nu för att samla lite ved för att baka ett sista bröd åt sig och sin pojke. Hon har bara en handfull mjöl kvar i krukan. Med bister realism säger hon: ”När vi har gjort slut på det svälter vi ihjäl.”