årgång B

Predikan 18 söndagen under året 2021

Bröd för att leva. Efter brödundret i ödemarken drog sig Jesus undan i ensamhet, men en stor mängd män­ni­skor letar efter honom och finner honom. De var entusiastis­ka för att han mättat de fem tusen och vill göra honom till konung för att få tillgång till hans förmåga. Samtidigt är de blinda för vad han verkligen vill ge dem. Han försöker förma­na dem: ”Arbeta inte för den föda som är förgänglig, utan för den föda som be­står och skänker evigt liv”.

Kortpredikan 31 juli 2021, S. Ignatius av Loyola, präst

Den sjunde dagen var sabbatsdag, en dag för vila och en påminnelse om att både människan och naturen var skapade av Gud. Det sjunde året skulle jorden ha ”sabbat” och vila från sådd och skörd. Det fyrtionionde året, sju gånger sju år, med året räk­nat som en vecka, såg man fram mot det femtionde året, vilket firades som ett jubelår. De som ådragit sig skuld och fått lämna sin egendom i betalning skall åter­få sin arvsbesittning.

Kortpredikan 30 juli 2021, S. Elin av Skövde, martyr

Judarnas högtider hade sitt ursprung i fester som herdar och åker­bruk­are firade. De fylldes med nytt inne­håll när Gud befriat folket ur Egyp­ten och in­gick förbund med dem. De största var pås­ken, veckohögti­den, som blev vår pingst, försoningsdagen och löv­hyddohög­tiden på hösten. Detta i sin tur når sin fullbordan när kyrkans heliga år växer fram. Hel­gon­festarna, i sin tur, är Andens frukter av Kristi uppenbarel­se.

Kortpredikan 29 juli 2021, S. Olav, konung och martyr, Norges skyddspatron

Den helige Olav var kung och krigare, men hade en hängiven tro. Han stupade vid Stik­lastad i Norge år 1030 och uppfattades av trons folk som mar­tyr. En rad märkliga under bekräftade att hans blod inte hade utgjutits förgä­ves. Inget annat helgon, förutom Maria, är så ofta avbildat i svenska kyrkor som den helige Olav. Nidaros, nuvarande Trondheim, dit hans kropp för­des, blev Nordens främsta vallfartsort. Vi har S:t Olofs kyrka på nära håll.

Kortpredikan 27 juli 2021, Marta, Maria och Lasaros, Herrens vänner

Kyrkan i stort har tagit över vad Benediktinerna har gjort länge, att fira alla de tre syskonen i Be­tania tillsammans. Vi firar dem som Her­rens vänner. Jesus var mycket fäst vid de tre syskonen. Han behövde deras vän­skap, ty han var verklig männi­ska. Samtidigt, eftersom vänskapen är ömsesidig, kan den nå det allra högsta. Traditionen kallar det andlig vänskap. Två vänner blir som en själ i två kroppar.

Kortpredikan 26 juli 2021, SS. Joakim och Anna, jungfru Marias föräldrar

Det israelitiska folkets dans kring guldkalven kan tyckas primitiv och barnslig, men är en tydlig bild för dagens he­donism där livets mening blir förströelse, ”to have fun and pleasure”. Samti­digt har leda blivit en folksjuk­dom i västvärlden. Ledan drabbade också munkarna i deras enformiga liv. De talade om ”middagsdemonen”, acedia, ledans och likgil­tighetens last. Den frestade dem att söka förströel­se i stället för att hålla ut i ar­bete, bön och läsning.

Predikan 17 söndagen under året 2021

Förra söndagen hörde vi om att Jesus kände starkt medlidande när han såg folket, att det var liksom får utan herde. Jesus undervisade dem. Han såg att de hungrade efter det andliga budskapet om det eviga livet. Han undervisade ”länge”.  ”Det var gott om gräs på den platsen. Och de slog sig ner – det var omkring fem tusen män.” ”Var skall vi köpa bröd så att alla dessa får något att äta?” – Frågade Jesus en av lärjungarna. Filippos konstaterar att inte ens 200 denarer skulle räcka till för att mätta dem alla. Han menar att: Pengar kommer inte att räcka till – här krävs ett mirakel. Herre, här behöver Du gripa in! Så ser Petrus nu en pojke alldeles nära dem, som i famnen bär fem bröd och två fiskar. 

Predikan 17 söndagen under året 2021

Brödundret, naturvetenskapen och den heliga kommunionen. Kära bröder och systrar i Kristus, vi hör i dagens evangelium om ett av Jesu stora mirakel – brödundret. Det har alltid funnits skeptiker till att detta verkligen ägde rum, men den gängse kristna uppfattningen fram till 1800-talet var att händelser som brödundret och Jesu andra mirakel faktiskt ägt rum och därför var historiska. Märkligt nog var anledningen till att det uppkom skepsis mot tron på mirakel inte naturvetenskapliga framsteg eller historisk forskning – som man kanske skulle ha trott – utan snarare upplysningstidens filosofiska övertygelse att Gud inte handlar i världen på ett speciellt sätt.