Predikningar

Predikan. 29 söndagen under året 2020

I evangeliet hörde vi hur Jesus meningsmotståndare gillrar en fälla för honom: Om han säger att det är fel att betala skatt till kejsaren i Rom, får han problem med den romerska ockupationsmakten. Om han säger att det är rätt, får han problem med sina judiska landsmän. En vanlig människa skulle ha blivit svårt ställd. Men Jesus, människan i vilken Gud är helt och fullt närvarande, tar nu tillfället att förklara hela poängen med sitt liv, genom en av hans mest berömda oneliners: ”Ge då kejsaren det som tillhör kejsaren och Gud det som tillhör Gud.”

Predikan. 29 söndagen under året 2020

”Den som gräver en grop för andra, faller själv i den.” Fariséerna fick erfara det när de gi­ll­rade en fälla för Jesus. De ställde frågan: ”Är det rätt el­ler inte att ge kejsaren skatt?” Bakgrunden var den förhatliga skatt som romarna hade pålagt det judiska folket. Den skul­­le betalas med ett mynt, en denár, som ungefär motsvarade en dagslön. Myntet hade en bild av kejsaren och en text: ’Tiberius, son av den gudomlige Augustus’. Att betala med detta mynt uppfattades av judarna som avguderi och ett svek mot tron på den ende Gu­den.

Predikan på minnesdagen för S:ta Teresa av Jesus, 15 oktober 2020

Den helige Fadern påven Franciskus har upprepat S:t Johannes Paulus II: s uppmaning till de kontemplativa karmeliterna, kvinnliga och manliga, att vara ljusfyrar i denna tids mörka natt för Kyrkan i världen. På olika sätt har Teresas döttrar och bröder kunnat bevara det ljus de två påvarna finner så avgörande, nämligen den outtröttliga tilliten till Guds kärleksfulla försyn och nåd. Jesus säger ju till alla sina efterföljare, ”Ni är världens ljus” (Matt 5:14).

Predikan i Nässjö på S:t Franciskus minnesdag 4 oktober 2020

Den helige Franciskus kan påverka oss på tre sätt: I: Han har valt att ställa sitt liv helt till förfogande för Kristus. II: Han levde bara på djupet av sig själv III: Han älskade Kyrkan som Kristus gjorde. Att säga så kan verka som ett försök att förenkla helgonet till tre begripliga aspekter eller synsätt. Men det är en illusion. Vart och ett av dess tre synsätt är utvecklingsbara och mycket större än vi först kan tro. Om vi väger ihop de här tre sidorna till en enda och får en bild av helgonet Franciskus så är meningen inte att teckna ett porträtt utan att lyssna och ställa oss frågan, hur blir vi påverkade?

Predikan på minnesdagen för S:ta Thérèse av Jesusbarnet och det Heliga Anletet, 1 oktober 2020

Det finns åtminstone två sätt att betrakta ett helgon. Det första är nog för de flesta upplevelsen av en människas yttersta bestämmelse som en av Gud skapad varelse. Helgonet är en människa som vi alla – men som vi får tro har kommit hem till sin himmelske Fader och hos Honom får erfara ett tillstånd av fullkomlig lycka. Det lilla barnet, människan, får se sin Skapare. Det fyller oss med trons glädje.

Kortpredikan 8 september 2020, Jungfru Marias födelse

Gud utvalde en mor för att rädda oss. Det finns något djupt mänskligt i att Kyrkan inte kun­nat glömma Marias födelsedag. Det vore ju att glömma vår mors dag. Men det tog tid att ”förstå”. Först år 1854 var tiden mogen för att teologiskt klargöra hen­nes ”ut­korelse och fullkomliga renhet”, som ju firas den åttonde de­cember, nio månader före den­na dag. Tron på hennes utkorelse fanns där hela tiden och redan på 500-talet firades hennes födelse. Liturgin kallar den ”frälsningens gry­ning”, den dag då ”räddningen för hela världen dagades”.

Kortpredikan 7 september 2020

Paulus griper in med kraft mot den synd som Korinthierna blun­dat för och släppt in. En av de troende levde ihop med sin styv­mor. Han menade sannolikt att hans ”andlighet” gjorde det likgiltigt vad han gjorde med sin kropp. Hans andlighet ställde honom över buden. Så tänkte gnos­tikerna – och gör det fortfarande. Benedictus hänvisar till apostelns ord när det gäller andra, men lika all­var­liga förseel­ser i klostret. Både Paulus och Benedictus gör det med syn­da­rens bäs­ta för ögo­nen, men också för att hindra att det onda spri­der sig. ”Lite surdeg får hela degen att jäsa.”

Kortpredikan 1 september 2020

”Vi tänker Kristi tankar.” Redan i början av det första brevet till korinthierna skymtar målet fram. Längre fram i sin undervisning skall Paulus beskriva det med bilden av Kristi kropp, huvudet och lemmarna. Människan blir en lem i den kropp som har Kristus som huvud. Huvudets tankar styr hela kroppens liv. Var­je lem ”tänker” Kristi tankar. Här undervisar aposteln om hur människan får kunskap om Gud. Det kan bara ske genom Guds Ande. Ingen utan Guds egen An­de vet vad som finns i Gud. Ingen utom Sonen. Och Sonen upplyser genom sin Ande.

Predikan. 22 söndagen under året 2020

Att efterfölja barmhärtigheten. Profeten Jeremia klagar över det uppdrag han har fått. Och mer än så. Han anklagar Gud för att ha förlett och lurat ho­nom, när han fick sin kallelse som profet. ”Du förledde mig”, säger han. I ärlighetens namn måste han tillägga: ”Jag lät mig förledas”. Men så fort­sätter han: ”Du blev mig för stark, du fick övertaget”. Han klagar eftersom han blir till åtlöje för folket när han förkunnar. ”De gör narr av mig.” Han klagar över att stän­digt tvingas ro­pa: ”Våld och förtryck!” Varje gång han talar måste han påtala folkets synder och otrohet mot förbundet. Han försöker tränga un­dan och glömma uppdraget: ”Jag bryr mig inte om att tala i hans namn”. Men då blir det som en brin­nande eld i hans innersta. Han för­mår in­te stå emot.

Kortpredikan 29 augusti 2020, Johannes Döparens martyrium

Det är svårt att blunda för kyrkans profetiska kallelse när vi hör dagens evan­gelium. ”Det är inte tillåtet för dig att leva ihop med…” Vad säger den profetiska kyrkan om dagens samboförhållanden, otillåt­na äk­tenskap eller homosexuella relationer? Det som bara för kort tid sedan erkändes som norm, har idag förvand­lats till något som inte ens får sägas offentligt. Må vi be om mod att i rätt tid och med rätta ord säga det som måste sä­gas. Ve den kyrka som tiger.