Predikningar

Den stora berättelsen om människans väg ut ur mörkret för att få se Guds ansikte rymmer många miniberättelser. Josef och Israel får se varandras ansikte. Sonen sin faders och fadern sin älska­de sons ansikte. Det står att Josef grät länge vid hans hals och Israel blir tröstad. En miniberättelse för den stora berättelsen om hur Sonen återför­enas med Fadern efter fullbordat verk.

”Min son/min dotter, om du tar emot mina ord, så att du låter ditt öra lyssna till visheten och böjer ditt hjärta till visheten.”Benedictus förstod att detta var vad människan behövde för att komma på rätt väg från början. Därför inledde han sig regel med ord tagna ur Ordspråksboken: ”Lyssna, min son, till Mästarens undervis­ning”.Orden användes i den dopundervisning som var i bruk på hans tid. Hans regel blir därmed undervisning för dem som vill leva i sitt dop, helt och fullt. Vi hörde i andra läsningen: ”En är Herren, en är tron, ett är dopet”

Josef prövar sina bröder. Inte för att plåga eller straffa dem. Han kommer ju senare att villkorslöst förlåta dem. Han gråter när han ser deras vånda. Det är de själva som behöver luttras och prövas. Denna luttring upplever de som ångest. Ångest kan leda till de­struktiva skuld­känslor. Först när människan ser sin personliga och verkliga skuld kan något konstruktivt hända.

"Jag släpper dig inte förrän du välsignar mig." Jakob hade bedragit och lurats. Hans botgöring blir lång och når en kulmen i den nattliga brottning­en vid Jabboks vadställe, som markerar gränsen till något nytt. Det var inte en brottning mellan jämlikar. Ändå står det att Gud inte kunde övervinna honom. Han ger Jakob ett slag på höftle­den.

Herren är verkligen på denna plats!” Jakob förstod det först när han vaknat ur drömmen. Herren var där hela tiden, men Jakob ”visste det inte”. Synagogföreståndaren faller ner för Jesus och ber honom att läg­ga sin hand på hans sjuka dotter. Kvin­­nan med blödningarna rör vid tofsen på Jesu mantel.

Kan lögn och bedrägeri leda till välsignelse? Patriarken Jakob, bedragaren, låt vara att det var hans mor Re­bec­ka som regisserade bedrägeriet, förlorade aldrig välsignelsen. Lögn och bedrä­ge­ri hör till det mest omänskliga som män­niskan kan ge sig hän åt. Dessutom är det sannolikt det svåraste en människa kan utsättas för. Det finns med också i Guds folks historia. Men in­te ens det gör Guds plan om intet.

Isak får sin Rebecka. Han för henne in i sin moders tält. Han tar henne till sig och hon blir hans hustru. Han har henne kär och trös­tas i sorgen efter sin mor. Det är en vacker och varm berättelse, en ”miniberät­telse” infogad i Guds stora berättelse om hur Gud älskar sitt folk och tar det till sin brud. Jesus måste ha sett att Matteus, tullindrivaren, inte var lycklig. Det lär vara vetenskapligt bevisat att ingen blir lycklig av pengar. Jesus kallar honom: "Följ mig!"

Abrahams offer handlar om liv och död. Förutom idag låter oss kyrkan höra om hans offer i pås­kens vigilia, där döden mö­ter sin överman. Hebreerbrevet ger oss samma tolkningsnyckel. ”Abraham sade sig att Gud hade makt att till och med uppväcka dö­da”.I den första eukaristiska bönen nämns Abrahams offer. Det pekar fram mot Kristi offer.