Predikningar

Kortpredikan 26 januari 2023, De heliga Robert, Alberic och Stefan, cister­ciens­­­abbotar

”Ge akt på det ni hör”, säger Jesus. Det är också vad Hebreerbreet uppmanar till. Brevet har för­kunnat om den store översteprästen som genom sitt offer har öppnat en levan­de väg in i Guds hus. Hans bildspråk är omtumlande. Templets ”förhänge” in till det allraheli­gaste, ofta kallat ”förlåt”, brast itu när Jesus dog på korset. ”För­hänget” är en bild för Kristi ”brustna” kropp. Denna kropp har ”invigt en ny och levande väg åt oss”, så att ”vi frimodigt kan gå in i helgedo­men”.

Kortpredikan 25 januari 2023, Paulus Omvändelse

Ljuset på Damaskusvägen förvandlade Paulus liv. Han blända­des, men fick tillbaka synen och därtill förmågan att se hela tillva­ron i det ljus som bländat honom. ”I ditt ljus ser vi ljus.” Kan vi se det Paulus såg? – Inte direkt, men det skymtar fram både i hans undervis­ning och i hans liv. Hans undervisning är hisnande och fylld av paradoxer, inte alltid lätt­be­griplig. Han kan inte dölja sin vältalighet, men det är inte den som för­vandlat världen.

Kortpredikan 21 januari 2023, S. Agnes, jungfru och martyr

”De menade att han var från sina sinnen.” Inte ens Jesu anhöriga kun­de utan vidare förstå hans ord och gärningar. Den som följer honom får inte alltid svar på sina frågor. De blir också flera och intensi­fiera­de. Stadsprefekten i Rom (början av 300-talet) kunde inte förstå varför den trettonåriga flic­kan Ag­nes avvisade hans frieri. Hon sade att hon var tro­lovad med Kristus.

Kortpredikan 19 januari 2023, S. Henrik, biskop och martyr, Finlands apostel

Enligt legenden blev Henrik dräpt av en bonde som han ålagt bot­­göring för dråp. Hans reliker flyttades senare till Åbo domkyr­ka. Han firas som Finlands apostel. Henriks martyrium infogas i det offer som Kristus enligt Hebreer­bre­vet fram­bu­rit ”en gång för alla”. Kristi offer fullbordar alla det första förbundets offer. ”Skuggbil­den” ersätts av verkligheten.

Kortpredikan 18 januari 2023, S:t Eriks Domkyrkas invigning

”Jag skall ge dem glädje i mitt bönehus.” Det är lätt att se de negativa sidorna i kyrkan, och att fångas av bedrövelse. Men profe­ten utlovar ”glädje i mitt bönehus”. ”Vi tror på en enda, helig, katolsk och apostolisk kyrka.” Det krä­ver mera eftertanke att tro på Kyrkan än att tro på Kristus. Ett första skäl är att få vågar tala om henne som helig. Men redan Salomo ställde frågan: ”Kan Gud verkligen bo i det­ta hus som jag har byggt?”

Kortpredikan 17 januari 2023, S. Antonius, abbot

Antonius drabbades av kallelsen till fullkomlighet, att bli helad, fri från halvhet och splittring. Han levde över hundra år. Han lärde sig genomskåda demoner­na, som kommer till oss i form av onda tankar. ”De är svaga och kan inte annat än hota. Vi skall inte alls vara räd­da för dem.” Hebreerbrevet är skrivet till dem som är på väg att tappa geis­ten. ”Förslöas inte!” Tålamod behövs för att inte för­lora vad Gud har lovat.

Predikan 2 söndagen under året 2023

Kära bröder och systrar, Vi får betrakta det stora undret att vara levande, att finnas till, att vara sovande eller vakna, stilla i Gud. Det är den tiden. Vi känner igen den. Det är allt vi behöver. Gud är allt. ”Den som du ser Anden komma ner över, han är den som döper med Helig Ande” (Joh. 1:33). ”Nåd och frid från Gud vår Fader, och Herren Jesus Kristus” (1 Kor 1: 1-3). ”Du är min tjänare, Israel, genom dig skall jag visa min härlighet” (Jes. 49: 3).

Predikan 2 söndagen under året 2023

Han tog på sig våra sjukdomar för att vi skulle botas. Världen mår inte bra. Försöken att bota henne är valhänta och kan göra skadan värre. Det måste bli så om man inte vet vari människans avgörande sjukdom består. Läkare som stäl­ler oklar eller fel diag­nos är inte att lita på. I dagens evangelium stiger Johannes Döparen in i vitt­nes­bå­set, ställer diagnos på värl­den och vittnar om den läkare som kan bota. Han pekar på Jesus Kristus och säger: ”Där är Guds lamm som tar bort världens synd”.

Kortpredikan 14 januari 2023, Vårfrumässa

Debatten i moraliska frågor pågår hela tiden. Vilka hör till de ”go­­­­da” respektive de ”on­da”, till ”de rättfärdiga” eller till ”syndarna”? De­batten på­går både i värl­den, i kyrkan och i den lilla gemen­skapen. Både bland moral­teolo­ger och ”van­ligt folk”. Det finns en skill­nad som inte kan trollas bort, en skillnad mellan goda och on­da hand­lingar, men när vi människor kallar andra människor ”goda” eller ”on­da” är det lätt att trampa fel.