predikningar

Predikan 1 januari 2025, Guds Moder Marias högtid

Kära kristna, Vi firar i år ett jubelår, Kyrkans jubelår 2025. I vårt stift inleddes pilgrimsvandringen i den kristna trons ljus i S:t Eriks domkyrka på Den Heliga Familjens festdag, i söndags, söndagen efter Juldagen. Vår biskop kardinal Anders Arborelius ocd välsignade pilgrimskorset och predikade. Det trons mysterium vi firar börjar alltid med bebådelsen till jungfru Maria. Ängeln kom in till henne i föräldrarnas hus och sade, ”Var hälsad du högt benådade! Herren är med dig”. Ängeln såg hennes förskräckelse och sade: ”Var inte rädd Maria, du har funnit nåd hos Gud. Du skall bli havande och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus” (jfr Luk 1:28-31). Det är det kristna trosmysteriets första ögonblick.

Predikan 1 januari 2025, Guds Moder Marias högtid

Ett välsignat nytt år. Gott Nytt År önskar vi varandra. Alla har en känsla av att det behövs. Även en sekulär kultur har en längtan och ett hopp om en bättre framtid. Men vad är bättre tider? Vad vill vi med denna önskan? Ett årsskifte påminner om att tiden inte är en fritt framflytande ström av tid. I ska­pel­seberättelsen läser vi att Gud genom solen och må­nen har skilt dagen från natten för att utmärka högtider, dagar och år. Det finns en tanke med ti­den, en god tanke. Kristen tro är inte allmänt optimistisk, den räknar sna­­rare med allt svårare tider, men den ger ett hopp. Det av påven Franciskus utropade jubelåret är ställt under hoppets tecken. Dagens liturgi leder stegvis fram mot detta hopp.

Kortpredikan 31 december 2024

”Detta är den sista tiden.” Johannes skriver det i sitt brev. Orden syftar inte på de timmar som är kvar av just detta kalenderår. Den ”sis­­­ta tiden” kan bara inträffa en gång. Den måste vara ”unik”, en ”tid” som bara inträffar en enda gång i mänsklighetens histo­ria. Denna ”sista tid” tycks ha en motsvarighet i en ’första tid’.

Kortpredikan 30 december 2024

”Pojken växte och fylldes av styrka och vishet.” Var inte Jesus fylld av vishet från början? Som Guds evi­ga Ord var han naturligtvis det. Men han blev fattig och an­tog våra mänskliga villkor. Hans gudomlighet gjorde honom inte mindre mänsk­lig. Till de män­skli­ga villkoren hör att varje dag vä­xa till eller att avta i styr­ka och vis­het. Något ”status quo” finns inte.

Predikan Söndagen i Juloktaven 2024, den Heliga Familjen

Kära familjer, Vi ska i år få göra en pilgrimsvandring i tron som varar ett helt år, Kyrkans jubelår 2025. Vi är alla inbjudna och kallade att återupptäcka att också vårt liv är en vandring med ett mål. Hur vi färdas på vägen är på olika sätt alltid fullt av överraskningar. Vi behöver bara tänka på Josef, Maria och Jesus som på ängelns uppmaning flyr undan Herodes till Egypten.

Predikan Söndagen i Juloktaven 2024, den Heliga Familjen

Familjen – den vanliga och den heliga. Julens centrum är ett nyfött barn. Men barnet är inte ensamt. I krubbans närhet finns ock-så bar­nets föräldrar. Så är det för varje barn. Varje människa har en far och en mor. Vi föds i en familj, in i en historia som redan pågår. Vi väljer inte vå­ra föräldrar. De är Skaparens medarbetare som förmed­lat livet till oss. Bar­n är inget man skaffar sig, de förblir en gåva.