Den katolska kyrkan är försiktigt tålmodig när det gäller att tilldela titeln "Kyrkolärare" till hennes största lärare. Hur lysande någons utläggning av den katolska trons sanningar än kan verka på hans eller hennes tid, kan effektiviteten i denna undervisning bara prövas över generationer, ibland århundraden. Detta är särskilt sant för de heliga som tänjde på kyrkans förståelse och gjorde vissa besvikna i processen. Det tog alltså 294 år för Thomas av Aquino, en teologisk innovatör på sin tid, att bli erkänd som Doctor Ecclesiae.

Tjugo år efter Johannes Paulus II:s död den 2 april 2005 är det för tidigt att förklara S:t Johannes Paulus II som kyrkolärare. Det är dock inte för tidigt att föreställa sig varför en sådan ära kan komma att tilldelas honom i framtiden. Fem skäl dyker upp.

Johannes Paulus II:s omfattande läroämbete gav auktoritativa nycklar till den rätta tolkningen av Andra Vatikankonciliet.

Andra Vatikankonciliet definierade inga dogmer, fördömde inga kätterier, lagstiftade inga kanoner, skrev ingen trosbekännelse och beställde ingen katekes: metoder genom vilka tidigare ekumeniska koncilier hade signalerat: "Detta är vad vi menar." Genom sina encyklikor och andra läroböcker, liksom genom två nya kanoniska lagsamlingar och Katolska kyrkans katekes, gav Johannes Paulus II de nycklar som kyrkan kunde använda för att förstå konciliets sexton dokument som en sammanhängande helhet, en vacker gobeläng vars bitar är sammanvävda av idén om kyrkan som en gemenskap av lärjungar i mission.

Johannes Paulus II presenterade hela symfonin av katolska sanningar på ett sådant sätt att dessa sanningar kunde förstås av det moderna sinnet.

Vid valet av Johannes Paulus befann sig den katolska teologin – och särskilt den katolska moralteologin – i kris. Modernitetens nihilism, skepticism och relativism hade infekterat det katolska tänkandet och lett till förvirringar som bröt den kyrkliga enheten och gjorde evangelisation nästan omöjlig. Genom att använda moderna filosofiska och teologiska verktyg för att utmana den förlamande moderna och postmoderna konventionen att det inte finns något vi kan veta med säkerhet, bevarade Johannes Paulus II:s undervisning den katolska traditionens visdom samtidigt som han visade att även de mest krävande sanningarna i traditionen kunde förklaras och föreslås i termer som 2000-talets människor kunde förstå.

Johannes Paulus kunskap om samtida filosofi och hans omfattande förpåvliga pastorala erfarenhet gav honom tillsammans en skarp inblick i vår tids kulturella kris – den mänskliga naturens kris.

Är vi oändligt plastiska och formbara? Eller finns det sanningar inbyggda i världen och i oss, sanningar som visar vägen till lycka och i slutändan salighet?

Johannes Paulus Kristus-centrerade humanism, hans episka teologi om kroppen, hans skrifter om lidandets mening och hans "påvliga feminism" var alla effektiva, kulturreformerande svar på den utilitaristiska degraderingen av den mänskliga naturen: föreställningen att vi bara är knippen av moraliskt likvärdiga begär, vars tillfredsställelse genom vår egensinnighet – "jag gjorde det på mitt sätt" – är höjden av mänsklig lycka.

Johannes Paulus II:s sociallära försökte ställa det demokratiska projektet på en säkrare grund genom att lära ut att det krävs en viss typ av människor som lever vissa dygder för att säkerställa att fri politik och fria ekonomier stöder mänsklig blomstring och social solidaritet.

Händelser under de senaste tjugo åren har i överflöd bekräftat denna lära.

Johannes Paulus II definierade kyrkans stora strategi för det tjugoförsta århundradet och det tredje årtusendet: den nya evangelisationen.

Genom att resa till det heliga landet under det stora jubileet år 2000 påminde Johannes Paulus kyrkan och världen om att kristendomen inte är en myt eller en saga; Kristendomen började med den radikala omvändelsen av verkliga män och kvinnor på platser som vi kan röra vid och se idag, som blev så förvandlade av sitt möte med den som de kallade den uppståndne Herren att de gick ut på mission och förändrade historiens gång. När Johannes Paulus avslutade det stora jubileet med att uppmana hela kyrkan att "Ro ut på djupt vatten och lägg ut näten där" (Luk 5:4), uppmanade han alla katoliker att leva det missionerande lärjungaskap som de vigts åt i dopet.

Trots de ansträngningar som vissa har gjort under de senaste tolv åren för att avfärda eller dekonstruera detta stora arv, är de levande delarna av världskyrkan de som har tagit till sig Johannes Paulus II:s lära och förkroppsligar den i mission och tjänst. Omvänt, de delar av världskyrkan som har ignorerat eller förkastat den läran är döende eller döende. Detta grundläggande faktum i det katolska livet på 2000-talet ger anledning att tro att katolicismen en dag mycket väl kan erkänna påven S:t Johannes Paulus II till Kyrkolärare.

George Weigel

George Weigels kolumn "Den katolska skillnaden" är syndikerad av Denver Catholic, den officiella publikationen för ärkestiftet i Denver.

George Weigel är Distinguished Senior Fellow i Washington, DC: s Ethics and Public Policy Center, där han innehar William E. Simon-stolen i katolska studier.

Till svenska, april 2025, Eva-Lotta Svensson

Inlägget kommer från sidan www.firstthings.com

Direktlänk till inlägget klicka här

Läs också: Därför förtjänar Johannes Paulus II att kallas "den store"

Läs också: jugo år senare genljuder Johannes Paulus II:s närvaro fortfarande

Läs också: Johannes Paulus II förkroppsligade den kristna helighetens hjältemod

Läs också: Tjugonde årsminnesdagen av påven S:t Johannes Paulus II:s död den 2 april 2025

Läs också: I dag för 30 år sedan utfärdade Johannes Paulus II sitt djärvaste stridsrop för livet

Läs också: Påven Johannes Paulus och eukaristin är oupplösligt förbundna med varandra

Läs också: 10-årsdagen av helgonförklaringen av Johannes Paulus II

Läs åckså: Johannes Paulus II:s pastorala genidrag: För 40 år sedan lade han grunden till Världsungdomsdagen

Läs också: Svar på frågan om moralen – S:t Johannes Paulus II

Läs också: ’Veritatis Splendor’ fyller 30 - påven S:t Johannes Paulus II:s djupa kristologiska vision packas upp

Läs också: För 25 år sedan ledde Johannes Paulus II oss över hoppets tröskel