Intressanta texter

Om staterna bör skydda morallagen, som Paulus VI säger i Humanae vitae (1968, § 23), måste folket också följa den och kristna vittna om dess giltighet. Katolsk moral är i princip både konkret och realistisk. Moralteologin är därför av stor betydelse för biktfäderna som ska leda de troende i fråga om skuld och försoning.

Om vi ser efter i de flesta uppslagsböcker, förklarar definitionen av ordet ”genus” kortfattat dess etymologi och sedan dess två betydelser. Termen kommer från latinets genus, generis, som har haft ett flertal betydelser alltifrån klassificering av typ eller klass till hänvisning till familj, dynasti eller till och med folk med tydlig identitet eller nation.

Ers Eminens: Jag har med intresse studerat ert senaste tillkännagivande om en ”bindande synodal process” under vilken Kyrkan i Tyskland skall diskutera celibatet för präster i den latinska riten, Kyrkans sexualetik och klerikalism. Dessa är ”problem” som kommit fram genom krisen som gäller klerikala sexuella övergrepp.

Förbudet mot direkt abort har alltid stämt helt överens med kyrklig undervisning. Jesus har predikat den goda nyheten om Guds kärlek till ”de allra minsta”, de utstötta och de maktlösa, små barnen som han förklarade skulle visas särskild aktning i Guds konungarike (Markus 9:33). Det är så grundläggande i Jesu undervisning att människans liv är heligt och Nya testamentets moraliska krav också är heliga, att abort inte ens nämns i Nya testamentet.

Den fria viljan lyftes fram som tema i en omfattande artikel i HS (12.11.2018) var man på ett kritiskt och ensidigt sätt behandlade begreppet. I artikeln hänvisades till forskning som gjorts i berömda universitet bl.a. Harvard, Cornell och University of California i USA. Det ledande argumentet var att man först i efterhand kan bedöma om ens handlingar var ”medvetet” gjorda eller inte. Vissa forskare hävdar att människan egentligen saknar fri vilja och att våra beslut och handlingar styrs av faktorer och incitament såsom vår genetik, vår neurologiska struktur, upplevelser från vår tidiga barndom samt av biologiska och sociala bakgrundsfaktorer.

När jag håller seminarier för studenter, ställer jag alltid upp en regel för deltagarna. Samtidigt som de alltid är fria att säga vad de tänker, får de aldrig börja en mening med ”Jag känner att…” eller ställa en fråga som börjar med ”Känner ni att …?” Många av dem ser omedelbart mycket frågande ut. Sedan talar jag om för dem att jag inte bryr mig ett dugg om vad de känner i en viss fråga.

Oförstörbarheten är ett knepigt ämne. De mänskliga kvarlevorna bevaras mer eller mindre oförstörda eller förmultnar. Flera olika faktorer spelar in. Det kan vara fråga om den omgivande fysiska miljön eller ovanligare tillfälligheter. Den heliga Margareta av Cortona ansågs en gång höra till de oförstörda. Senare visade det sig att hon mumifierats efter begravningen. Andra är inte så lätta att förklara.

Fastän Erasmus, katolskt, har mer rätt än Luther, protestantiskt, i diskussionen om den fria viljans existens, har Erasmus ”Om den fria viljan” översatts till svenska och getts ut på svenskt förlag med inledning av Anders Piltz vilket gett oss möjligheten att upptäcka viljans möjligheter och begränsningar. Boken har för katoliker i dag på ett sätt mer att säga om Luther än om Erasmus. Vi utgår från att Erasmus hade rätt men i så fall, varför hade Luther fel?

Vatikanens förre högste företrädare för Trosfrågorna upprätthåller den grundläggande undervisningen i en tid av växande förvirring om vad som är Kyrkans lära. Kardinalen ser en ”tilltagande fara” för att människor ska ”gå vilse på vägen till det eviga livet.” Kardinal Müller har utgivit ett tydligt ”trosmanifest” som i första hand riktar sig till kyrkoledarna i en uppmaning att leda folket till frälsningen i en tid då det ”råder allt större förvirring” om vad som är Kyrkans lära.

Är bönen en viktig aspekt av livet som kristen? Bönen är väsentlig i allt som är den kristnes liv, som för Jesus själv. lärjungarna som inte är förmer än Mästaren kallas på samma sätt att skriva in en tid där de stannar upp för att göra det han gjorde regelbundet men i frihet. Lärjungarna gör det också för att ”ett möte i vänskap, och i personlig kontakt med den vi vet visar oss stor kärlek, är en något helt nödvändigt”.