årgång A

Predikan 15 söndagen under året 2017

Kära medkristna, När Jesus märker att många samlats kring honom reser han sig upp från stranden och ber att man lånar honom en båt. Det är tydligen lugnt på sjön för han står upp i båten och båten driver inte iväg ut på sjön. Vad ska han nu tala med dem om? Vad väntar de sig? Vad de än väntar sig vet de redan att Jesus kommer att överraska dem med sitt tal och sitt tema. Inte mindre den här gången!

Predikan på minnesdagen för de heliga Louis och Zélie Martin 2017

Gud har många heliga barn som är okända för oss. Det tänker vi ju alltid på när vi firar Alla Helgons dag. Helgonförklaringarna är akter av tro, tro på att Gud heliggör människor som vill vandra Jesu väg och söka sanningen. ”Herren har skänkt dem odödlighet och ära, han har gjort dem till arvedel och deras namn skall bestå” (Antifon heliga män, laudes), säger antifonen. De heliga vi firar i dag är så vanliga människor att man kan undra om de blivit helgonförklarade utan det stora helgonet Thérèse av Jesus barnet och det Heliga Anletet, som var ett av detta gifta pars åtta barn, av vilka två dog inom första året och ett i femårsåldern. De flesta ser kanske Thérèse som familjens stora helgon, hon som för bara 20 år sedan förklarades vara kyrkolärare.

Predikan 14 söndagen ”under året” 2017

Kära medbröder och medsystrar i den katolska tron, Vi måste alltid vara på vår vakt eftersom ”Gud håller sina löften och är kärleksfull i allt han gör” (Resp. ps 145). Vi måste vara på vår vakt så att också vi håller våra löften; men det är inte bara så enkelt att vi säger oss tro på Gud, för det gör andra religioner också. ”Herren är god mot alla, barmhärtig mot allt han skapat” (Resp. ps 145), ja, vi har all anledning att tacka Gud för hans barmhärtighet eftersom vi har syndat, trots dopet, trots konfirmationens nådegåvor, men vi måste också vara trogna sanningen, eftersom Jesus säger: ”Jag prisar dig fader himlens och jordens herre för att du dolt detta för de lärda och kloka och uppenbarat det för dem som är som barn” (Matt 11:28).