årgång A

Kära medkristna bröder och systrar, I dag har vi kommit halva vägen mellan Påsk och Pingst. I glädje och tro har vi säkert någon gång sjungit ”Du segern oss förkunnar, du oss förlossat har” (Cecilia 321: 1). Det är redan fyra veckor sedan dess. I ny frihet och med ny kraft från himlen har vi gått ut på livets väg igen, i apostlarnas efterföljd, som kristna med ett glädjebud till den omvärld, som längtar efter Gud. När Pingsthögtiden kommer vill vi på nytt sjunga till Herrens ära: ”Kom och fyll vår fattigdom, kom med all din rikedom […] Tvätta rent det fläckade, […] läk vår oros djupa sår” (Cecilia 339: 2, 7). Allt detta får vi verkligen uppleva genom Guds godhet och barmhärtighet. Som hans privilegierade barn får vi ta emot hans gåvor, tro, hopp och kärlek! Och till Andens högtid är det nu bara tre veckor, då han kommer till oss på nytt och ger oss nåden i dess fullhet!

Kära bröder och systrar, Det känns ju fint att vi alla får följa en och samma Herde i vårt liv, Jesus Kristus, Guds Son. Vi går alla hans väg för vi känner igen hans röst som talar till oss i våra hjärtan. Han öppnar den goda dörren, eller grinden, och inbjuder oss till Guds rike. Hans röst säger: ”Känn er inte oroliga för någonting, var inte rädda för någonting, för jag är med er och beskyddar er”. Djävulen ska aldrig få makt över er när ni tror på mig och följer mig. Djävulen vill er illa, han vill lura er bort från det goda och sanna, säger Jesus. Följ mig, så kan ni vara trygga för djävulen och hans onda änglar!