Bloggar

Söndagsbetraktelse 13 december 2020

Johannes är sänd av Gud...han är den första Martyren. Samtidigt är han Gamla Testamentets sista profet. Han är Brudgummens vän, vittnet till Ljuset... Johannes som är Advents Skydds Helgon, ropar: ” Se, Han kommer; där är Han!” Vem, idag, ropar och pekar: ”Han är här”!? Gud sänder människor för att verka och tala i Hans Namn.

Sent erkännande bättre än inget!

Ett uttalande av författarinnan Lena Andersson, som nyligen rekryterats som ledarskribent på Svenska Dagbladet, blir en överraskande bonus för ”Tre påståenden om äktenskapet” (2011) som jag skrivit och använder i äktenskapsförberedande kurser. Man kan nämligen inte förstå den katolska moralläran – bland annat påven S:t Paulus VI:s encyklika Humanae vitae (1968) utan att förstå samvetets betydelse.

Söndagsbetraktelse 6 december 2020

Gud gav löftet till Israel att Han skulle sända en ängel att bereda vägen för Messias. I Johannes Döparen är det löftet uppfyllt. Det är både viktigt och fascinerande att beskåda Johannes Döparen och att lära sig av honom. Han är så vacker, ett gnistrande ljus! Hans röst ekar genom tiderna, lika starkt nu som då.

Varför fick de goda gärningarna så dåligt rykte?

Eftersom de tidiga kyrkofäderna alltid framhöll det förtjänstfulla i de kristna gärningarna, inte bara i det jordiska perspektivet, utan framför allt i det himmelska livet, är det förvånande att flera av de stora teologerna på 14 - 1500-talen underkände gärningarnas eviga värde. Just dessa teologer utgick ju i sina skrifter från Skriften och från ”tron allena” som de rättfärdigas enda väg till Gud.

Den fria viljan, finns den?

Frågan får olika svar av kända historiska personer som Erasmus av Rotterdam och Martin Luther som hade helt olika utgångspunkter. Men båda studerade frågan mycket ingående och har lämnat skrifter efter sig som fortfarande är av intresse. Ur katolsk synvinkel kan vi inte ta ställning utan hjälp av samvetet.

Människans evighetsvärde måste bevaras!

Relativismens effekter blir allt tydligare. I en tid då alla formulerar sin egen livsuppfattning som religion kommer människans evighetsvärde att gå förlorat i det allmänna medvetandet. Det kyrkliga budskapet ses alltmer som ett av många budskap som hör till historien. Just av det skälet måste Kyrkan fortsätta att förkunna den Sanning Kristus har gett henne att förkunna för människors frälsnings skull på ett och samma sätt till sitt innehåll. Tron kan aldrig fragmenteras som en gång språket.

Kyrkogården hela november – varje dag!

Så vackert ljusen tindrar över gravarna under tiden från Alla Helgon och Alla Själar fram till Advent. Under det nya kyrkoåret kommer än fler ljus att tändas som tecken på den kristna tron på Uppståndelsen och det eviga livet. ”Låt ditt eviga ljus lysa för dem, o Gud, bland dina heliga i evighet, du som är nådig och barmhärtig”, säger kommunionantifonen i begravningsmässan.

Söndagsbetraktelse 29 november 2020

Han kommer inte bara när vi minst anar det, men också på det sätt vi minst anar.. Herren söker och prövar oss. Han återspeglar våra inre gömmor där vi kanske ännu inte är renade, befriade – redo för att ta emot Honom. Som t.ex. de flesta i Israel, även då de var kunniga i Skrifterna och uppfyllde vad lagen krävde, kände de inte igen sin Herre när Han plötsligt stod mitt ibland dem! Vaka!

Det sekulära samhället i chock – folk vill till Kyrkan!

Under verkningarna av pandemin visar sig inte oväntat de kristna folkens andliga orientering. Advent är inne, Kristi födelse närmar sig som ljusets högtid i en mörk värld. Medan media, politikerna och folkhälsomyndigheten varnar för nära kontakter men ändå inte vill förhindra skidsemestrarna och resorna till Jul, protesterar folket mot stängda kyrkor och inställda gudstjänster.