predikningar

Det goda valet. Salomo handlade klokt när han blivit kung efter sin fader David. Han var ung och oerfaren. I en dröm hade han fått löfte av Gud att be om vad han ville och önskade. Han bad inte om framgång och rikedom, inte om seger över sina fiender och inte om personlig ära. Han bad om ett lyhört sinne, om förmåga att skilja mellan gott och ont, så att han kunde bli en rättvis domare och därmed en god kung för sitt folk. Den bönen behagade Gud och han gav Salomo ett vist och förståndigt hjärta. Det som hände Salomo är en bild för människans grundläggande val i livet. På något sätt gör varje människa ett avgörande val hur hon vill leva sitt liv. Ofta sker det omedvetet. Men ingen människa kan smita undan det valet. Också den som bara följer med strömmen gör ett val, hon väljer att följa med strömmen, till sitt eget fördärv. Den som söker och väljer den rätta vägen har insett att hennes liv är för värdefullt för att utlämnas åt godtyckliga krafter.

De monastiska fäderna hänvisar ständigt till dessa ord i evangeliet om hur den tunga bördan blir lätt: ”Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor… Min börda är lätt”. Redan profeten antyder det. ”Den rättfärdiges väg är jämn, åt den rättfärdige bereder du en jämnad stig”. Han antyder det nya: ”Allt vad vi gör är ditt verk”.

Ordets kraft. Mänskliga ord kan vara fyllda av kraft. Vissa ord som vi har hört kan vi inte glömma. De påverkade våra liv. Men oftare är mänskliga ord kraftlösa, tomma och snabbt glömda. Det frestar oss att slå dövörat till för vad den andre säger. Många gräl har börjat med frågan: Varför hör du inte vad jag säger? Människan har en medfödd insikt om att våra ord skall vara sanna och att vi skall ta andras ord på allvar. Det är en ömsesidig skyldighet.