predikan

Kära medkristna, Jesu frambärande i templet är en händelse som bara Sankt Lukas berättar om i Nya Testamentet. Vi får lyssna till hur Josef och Maria uppfyller den judiska lagen och kommer till Herrens tempel för helga sin son åt Gud. De gör som deras föräldrar gjort och deras föräldrar i sin tur också gjort, när tiden för reningen efter födseln av ett barn var inne. De medförde gåvor som lagen föreskrev. De hade tidigare tagit emot gåvor av de tre vise männen, konungarna från Österlandet, guld, rökelse och myrra. De mindes hur herdar utifrån landet hade kommit till stallet i Betlehem och berättat om änglarna som sjungit i den mörka natten.

Kära medkristna, O ljuva sakrament! Så sjunger vi gärna under tiden för bönen om allas enhet i Kristus. Vi längtar säkert många av oss att våra andra bröder och systrar också ska vilja sjunga så med oss. Låt oss ta denna söndags läsningar som källa till inspiration på vägen till det gemensamma målet, himlen! Vi har just lyssnat till profeten Nehemja. Han har talat till de församlade i den judiska synagogan och använt lagboken. Folket sitter och lyssnar, precis som vi i den heliga mässan (Neh 8:2). Vi frågar oss: vilket är viktigast – den celebrerande prästen som person eller eukaristin han firar? En mycket viktig och svår fråga. Eukaristin är central därför att Herren Jesus kommer till oss genom den. Men prästen agerar också I Kristi person. Man kan inte säga att det ena är viktigare än det andra, båda är lika viktiga och lika nödvändiga.