predikan

Kära bröder och systrar under Stilla veckan, När oljevigningsmässan idag firas med vår biskop och många av hans präster och diakoner i domkyrkan S:t Erik, får vi här hemma följa Jesus genom de ord Skriften ger oss: profeten Jesaja förutsäger Messias ankomst i världen som ett ljus för andra folk, inte bara det judiska folket utan för alla folk. Jesus är Guds Son som sänts ut i världen för att rädda världen och världens alla folk. Som människor kommer vi alla att kunna ta vår tillflykt till den utlovade Messias som vår frälsare. Räddningen ska ske genom ett försoningsoffer för människors alla synder mot Gud och mot medmänniskor. Vår skuld är så stor att vi aldrig själva skulle kunna uppväga den genom ett offer.

Kära bröder och systrar, Det är en nåd för oss att varje Palmsöndag följa Jesus på vägen från Pilatus’ domstol till korset på Kalvarieberget utanför Jerusalem. Det är en nåd som för oss närmare vår Frälsare och stärker oss i vår tro på Honom. Här under dessa timmar då Jesus först rider in i staden på en ung åsnas rygg och tar emot folkets hyllningar och sedan förkastas och döms till döden, utspelar sig också vårt eget drama. Vi lever, förkastar oss själva, återvinner oss själva och uppstår i tron på Jesus. Vi pånyttföds genom Honom, vi omformas genom Honom och vi följer Honom som den Gode Herden som leder oss genom den trånga porten till det öppnade Paradiset.

Det är idag dagen före dagen före Palmsöndagen och Johannes evangelisten låter oss känna på stämningen bland judarna i Jerusalem när Jesus är där. Platsen är på östra sidan om templet. Judarna hade stenar i händerna. Alla befinner sig i den så kallade Salomos pelarhall. Det är den årliga tempelinvigningsfesten (10: 22), som drar mycket folk. De ansätter Jesus.