predikan

Kära bröder och systrar, Den väldiga kontrasten i Kyrkans firande av Herrens Födelse den 25 december och diakonen Stefanos martyrium den 26 december har ingen historisk bakgrund. De som studerat fornkyrkans historia har kommit fram till att Stefanos martyrium inträffade på vintern år 36 eller 37. Jesu födelse inträffade enligt forskarna år 7 eller 6 efter vår tidräknings början. Jesu död och uppståndelse i Jerusalem antas ha skett år 30.

Kära bröder och systrar, kära barn, kära pojkar och flickor, kära ni äldre trogna och kloka, tiden är inne för den största glädjen! God Jul! Hur många gånger har vi redan sagt till andra, det vi faktiskt önskar varje medmänniska: ”God Jul”. Otaliga gånger! Varje år! Och hur många gånger har redan andra inte önskat oss detsamma, God Jul! Varje julafton, varje juldag och annandag. Så rika minnen vi har av julen. Julen får oss att möta andra med glada miner, leenden och värme. Våra grannar och arbetskamrater, barnens lekkamrater, busschaufförerna, kassörskorna, frisörerna, vaktmästarna, pizzabagarna, floristerna, landshövdingarna, biskopen, de gudsvigda i klostren. prästerna, till alla har vi vänt oss med samma hälsning, God Jul! Hur har ni det i år? God Jul!

Kära bröder och systrar, Efter middagsbönen idag (non) lämnar vi adventstiden och kommer in i Jultiden. Herren knackar alltså redan i dag på eftermiddagen på vår dörr och väntar sig att vi är beredda att ta emot Honom. Vi hör till alla de världens folk som kallats till ”lydnad i tron” och det är en ständig källa för tacksamhet. Gud har inte övergivit oss och Han har inte låtit straffet för vår synd ligga kvar över oss för alltid. Han har sänt oss sin enfödde älskade Son.