årgång A

Predikan 3 Påsksöndagen 2020

4 år ago By Thomas Idergard
I dagens evangelium hör vi ”Emmausberättelsen”: dvs om de två lärjungar som på Påskdagens afton, i sorg över Jesus död och i förvirring om de första ögonvittnena om hans uppståndelse på morgonen samma dag, vandrar från Jerusalem till Emmaus. Det är oklart exakt var byn Emmaus låg. En tradition pekar på att det rörde sig om en bebyggelse som uppstått runt en romersk militärförläggning. Då skulle de båda lärjungarnas vandring från Jerusalem, där Jesus korsoffer och uppståndelse visade Guds makt som är den självutgivande kärlekens, till Emmaus, ett centrum för den världsliga makten byggd på våld och rädsla, illustrera deras och allas vår vandring i fel riktning i livet om vi tappar bort Jesus Kristus som vägvisare.

Kortpredikan 25 april 2020, Markus, evangelist

4 år ago By Ingmar Svanteson
”Hälsa varandra med kärlekens kyss.” Det känns overkligt att tala om detta i dessa tider, men det påminner om hur omänsk­ligt det är med ”social dis­tans”. Petrus uppmanar sina brevmottagare till denna ”kärle­kens kyss”. Han gör det själv när han hälsar dem: ”Frid åt er alla”. Petrus för­med­­lar det han själv har tagit emot och kallar det ”kärlekens kyss”. I Höga Visan önskar sig bruden ”kyssar” från brudgum­mens mun. Psalmisten gör detsamma genom att lyssna till ho­nom som kal­las ”skönast bland människor” och ur vars mun det ”flödar ljuvligt tal”.

Kortpredikan 24 april 2020

4 år ago By Ingmar Svanteson
Gamaliel manar rådsmedlemmarna till eftertanke. ”Tänk er för”, sä­ger han. Han hänvisar till tidigare fanatiska upp­ror, som gått un­der efter en tid. Kanske fick Saulus, som var upp­fostrad vid Ga­maliels fötter, höra detta råd, men han ha­de då knap­past för­ståelse för sin lä­ra­res maningar. Stora rådet, särskilt sadducéerna, styrs av ursin­ne över apostlar­nas vittnesbörd, medan farisén Gamaliel resonerar klokt och för­nuftigt: ”Om detta är männi­skors påfund försvinner det av sig självt. Men är det från Gud, då kan ni inte krossa dem”.

Kortpredikan 23 april 2020

4 år ago By Ingmar Svanteson
​​​​​​​”Den som tror på Sonen har evigt liv.” Det är bud­ska­pet i Johan­nes­evangeliet. Inför Sonen avgörs människans öde, och det bör­jar redan här i tiden. Därför kan evangelisten också låta Jesus säga: ”Den som vägrar att tro på Sonen skall inte se livet, utan Guds vrede blir kvar över ho­nom”. ”Guds vrede” är inte något känslotillstånd hos Gud. Men hans rätt­fär­dighet kan inte blunda när människan handlar mot insedd san­ning, när hon mot bättre vetande förnekar Gud och hans gär­ningar. Framför allt förnekelsen av den Gud har sänt.

Kortpredikan 22 April 2020

4 år ago By Ingmar Svanteson
Situationen är nästan komisk. Stora rådet har satt apostlarna i häkte för att dagen efter kunna förhöra dem. En ängel befriar dem och de fortsätter att förkunna i templet, medan överstepräs­ter­na inte begriper vad som hänt. Hela staden surrar av rykten. Långt senare sammanfattar Johannes vad det handlar om: ”Så äl­skade Gud världen.” Men det ofattbara fortsätter att hända. När denna kärlek förkun­nas ”då älskar människorna mörkret mer än ljuset”.

Kortpredikan 21 april 2020, S. Anselm av Canterbury, biskop o kyrkolärare

4 år ago By Ingmar Svanteson
Lukas berättar hur de första kristna sålde allt de ägde, lade ner köpesumman vid apostlarnas fötter och ställde det till kyrkans för­fogande. Anselm av Canterbury (d. 1109) ställde hela sitt liv till Guds och Kyrkans förfogande, inte minst sin tankeförmåga. Mot sin vilja blev vald till abbot och senare till ärkebiskop av Canterbury. Han förundrades över det hans för­nuft visade honom, att Gud är ”det högsta av allt, så att vi inte kan tänka något högre”. Genom sin tanke fann han att Gud är ”liv och ljus, vishet och godhet, evig salighet och salig evighet, och att han är detta alltid och överallt”.

Predikan 2 Påsksöndagen 2020, Den gudomliga barmhärtighetens söndag

4 år ago By Ingmar Svanteson
Ett levande hopp. I dessa tider kunde vi knappast ha fått ett mera passande budskap än det vi hörde i andra läsningen. ”I sin stora barmhärtighet har Gud fött oss på nytt till ett levande hopp genom Jesu Kristi uppståndelse från de döda.” Redan orden väcker hopp och dof­tar av barmhärtighet. Denna söndag kallas ju också Barmhärtighetens söndag. Or­den återspeglar den urkristna glädjen över påsken och dopet. Vi hörde något av den glädjen i första läsningen, där det berättas hur de nydöpta hade allt gemensamt och dagligen bröt bröd med varandra i uppriktig glädje.

Predikan 2 Påsksöndagen 2020, Den gudomliga barmhärtighetens söndag

4 år ago By Thomas Idergard
Kära systrar och bröder i Kristus, ”Saliga de som inte har sett men ändå tror.” Källan till kunskap om Guds verklighet är tillit. Från kvinnorna vid den tomma graven fram till den som förmedlade tron till just dig och mig, går en 2000-årig kedja av bekännelse av Jesus Kristus, i obruten tillit: ”Min Herre och min Gud.”

Kortpredikan 18 april 2020

4 år ago By Ingmar Svanteson
De äldste och skriftlärda kan inte förneka att ett märkligt tecken har skett genom apostlarna. De förvånas, men förbjuder dem att tala till någon i ”det nam­net”. De ”enkla och olärda” apostlarna svarar den prästerliga eliten: ”Tänk efter själva om det är rätt inför Gud att lyda er mer än honom”. Först en vädjan till eftertanke. ”Tänk efter själva”. Det finns något i varje människa som inser att sanning och rätt inte får stoppas med yttre makt. Det förnedrar människan och skadar hela samhällsgemenska­pen. Något i människan vet att hon bär på en inre värdighet, ett samvete som inte får kränkas.
Prenumerera på årgång A
Katolsk Horisont
Katolsk internetportal