årgång B

Kortpredikan 3 mars 2021

Jeremia har bett och vädjat för sitt folk. Deras synder, avfall, avguderi och sociala orättvisor hotar att dra över sig Guds vrede. Det var också vad som skulle ske när Jerusalem intogs och förstördes av ba­byloni­er­na år 587 f.Kr. Jeremia är unik, också bland profeter. Ingen har som han klagat över sitt öde. Han är helt ensam. Folket och ”de visa”, inklusive präster och andra profeter, vill inte höra. ”Vi behö­ver inte bry oss om vad han säger.”

Kortpredikan 2 mars 2021

”De säger ett och gör ett annat.” Hyckleri kallas det. Allvarligast blir hyck­leriet när det har religiösa för­tecken. Je­sus talar med bitande iro­ni om ”breda böneremsor och stora man­tel­tofsar”. I teorin är alla eni­ga om att fördöma hyckleriet. Var finns proble­met? Inte heller profetens ord är kontroversiella: ”Upphör att göra vad ont är. Lär att göra vad gott och rätt är, visa förtryckaren på bättre vägar, skaf­fa den faderlöse rätt, utför änkans sak”. Inte heller här råder oenighet, åtminstone inte i teorin. Vari består egen­t­ligen problemet?

Kortpredikan 1 mars 2021

Profetens uppgift är inte bara att förkunna. Hans kallelse är ock­så att be för folket. Profeten Daniel inte bara ber för sitt folk. Han gör sig till ett med deras synd i en ställföreträdande be­­kännelse: ”Vi har syndat, vi har gjort illa. Vi hörde inte Herrens, vår Guds röst”. Det blir en profetia om Kristus, som ställde sig i raden av botgö­rare när han döptes, som bad för sitt folk och som på korset gjor­de sig till ett med hela världens synd.

Predikan 2 söndagen i fastan 2021

Kära systrar och bröder i Kristus, De flesta troende upplever någon gång att Gud tillåter saker att hända, vilka får oss att tänka kritiskt om Gud och relationen till honom. Tydligast gäller det sjukdom och annat lidande hos våra nära. Inte för att Gud aktivt skulle ordna det, men genom det som ser ut som hans tillåtelse av att ont får hända, utmanas vår tillit till Guds godhet och kanske därmed Guds existens. Frågan att alltid ställa sig i prövningens stund, är denna: Vågar jag lita på att Gud inte bara finns utan också, genom att se evigheten där jag bara ser det som är här och nu, vet hur allt slutar – och därmed vad allt hade för mening, och hur lidandet aldrig får sista ordet?

Predikan 2 söndagen i fastan 2021

För att kunna se behöver vi ljus. Med vanligt ljus ser vi dock enbart det yttre. Röntgenstrålning låter oss se det som finns inuti materian. Men… det finns andra sätt att se. Men bland alla de andra, olika sätten, finns det ett enastående och särskilt ljus att se med… I ett sådant ljus visade sig Jesus på ett högt berg. I detta ljus fick tre utvalda lärjungar uppleva en annan dimension av världens verklighet. De såg Jesus - inte bara som en människa,  utan som Guds Son i Hans ära. De fick uppleva den osynlige Gudens närvaro.

Predikan 2 söndagen i fastan 2021

Att höra för att bli seende. På den andra söndagen i fastan tar oss kyrkan med upp på förklaringsberget. Jesu gu­dom­­liga härlighet blir synlig för tre av hans apostlar. Kyrkan låter oss höra detta evange­lium i bör­jan av den långa fastetiden för att vi skall orka hela vägen och inte förlora målet ur sikte.

Kortpredikan 27 februari 2021

”För att du må vara ett folk som är helgat åt Herren.” Därför ingås ett förbund mellan Gud och Israels folk. Det beskrivs som ett kontrakt eller ett fördrag, men det ingås inte mel­lan två jäm­lika par­ter. Det är Gud som utväljer folket och gör det till sitt folk. Hans kärlek och tro­het mot förbundet tycks inte ha några grän­ser. Det är folket som drar gränser när de vill vara som andra folk och väljer att gå egna vägar.

Kortpredikan 26 februari 2021

”Herren vill inte syndarens död, utan att han omvänder sig och får le­va.” Gud vill att människan skall leva, idag och i evigheten. Synden är en dödlig sjukdom. Syndarens liv och ”historia” försvagar och tynger ner hennes liv. Denna tyngande historia kan ”skrivas om”. Det sker när hon ge­nom om­vän­del­se och förlåtelse får del av Guds hälsosamma och livgivande kraft.