Predikningar Rafał Zarzycki

”Talet om korset är en dårskap för dem som går förlorade, men för oss som räddas är det en Guds kraft. (1 Kor 1,18)” En död genom korsfästelse var ett ytterst grymt sätt att dö. Jesu korsfästelse var ”en stötesten för judarna” och ”en dårskap för hedningarna”. Varför dog Jesus på just detta sätt? Kunde Han ha dött på ett annat sätt?” Låt mig ge några exempel:

I dag - fem dagar före påsk, och dagen efter gästabudet i Betania, väljer Jesus att komma till Jerusalem därifrån, en liten by vid Olivberget, detta Betania. På en åsna, ett lastdjur, rider Han in i staden - Fredskungen! Nu kommer Fredskungen för att bära världens synd på sin rygg. Och vi finns med där.

Bland många tusentals pilgrimer som kom till Jerusalem inför påskhögtiden, för att tillbe Gud, fanns några fromma greker. De hörde talas om Jesus och ville se Honom. De ville träffa honom personligen, möta Honom. Vad ville de tala om? Kanske vi som kommer till kyrkan liknar dessa greker? Vi kommer med våra egna hemligheter. Vår längtan. Våra behov och våra bekymmer. Vår glädje! Vill du möta Jesus? Har du kommit hit i dag för att du vill möta Jesus ? Eller kommer du bara av en from vana, för att uppfylla söndagsplikten?

Vi har just lagt halva fastetiden bakom oss. Förra söndagen fick vi höra om, att Jesus visade sin gudomliga auktoritet. Han rensade templet. Med en piska drev Herren ut dem som sålde djur, som växlade pengar, och som använde templet som en saluhall, som ett rövarnäste. Jesus slog ut växlarnas pengar och välte omkull deras bord. I fastetid har vi fått en tid, för att på ett särskilt sätt,  låta också oss renas av Nådens piska, som skall rensa ut och städa upp vårt eget inre tempel.

I dag, på den tredje söndagen i Fastan är vi ännu närmare Påsken. Jesus är med oss och leder oss: (J 2:13) ”Judarnas påskfest närmade sig, och Jesus gick upp till Jerusalem.” I dag får vi gå med ett stycke på vägen dit. Händelsen i templet beskriver evangelisten Johannes redan i början av evangeliet, och han ägnar mer än en tredjedel av sitt evangelium åt den påskveckan. Cirka ett halvt år har gått sedan Jesu dop. Han börjar bli känd. Rykten om Hans första stora tecken och under sprider sig som en löpeld. Tre år efter den här påsken utstod han sitt försoningslidande.

För att kunna se behöver vi ljus. Med vanligt ljus ser vi dock enbart det yttre. Röntgenstrålning låter oss se det som finns inuti materian. Men… det finns andra sätt att se. Men bland alla de andra, olika sätten, finns det ett enastående och särskilt ljus att se med… I ett sådant ljus visade sig Jesus på ett högt berg. I detta ljus fick tre utvalda lärjungar uppleva en annan dimension av världens verklighet. De såg Jesus - inte bara som en människa,  utan som Guds Son i Hans ära. De fick uppleva den osynlige Gudens närvaro.

Vi firar Kyndelsmässodagen! Jungfru Marias kyrkogångsdag. 40 dagar efter Jesu födelse bär Guds och Kyrkans Moder Maria fram sin son i templet. Festens namn har med det latinska ordet ”candela”, ”ljus” att göra. Och tänk också på det engelska ordet ”candle”. I dag firar vi att Gud uppfyllde den långa väntan, som vi hörde om i Malakis ord, och äntligen kom till sitt hus, templet i Jerusalem.