Predikningar Göran Fäldt

Ta vara på era stunder av lycka, säger Herren! Ja, men vi bör lägga märke till vilken källa till lyckan profeten talar om: Jerusalem! Jerusalem! Jerusalem! Vem är det? Vem är hon? Menar han staden med sina skyddande murar och sina marknader? Nej, Jerusalem är som en mor som gläder sig över sina barn. Profeten använder talande bilder, rika på upplevelser: en flod av skatter, trösten i hennes famn, tryggheten i hennes knä! Där finner ni lyckan, där skall era hjärtan glädjas och era kroppar få nytt liv – Ni skall bli som det friska gräset!

Kära bröder och systrar, Hur mycket får vi inte glädja oss dessa dagar över Jesu Uppståndelse. Han var död, men Han lever, Han lämnade oss men sänder oss den Helige Ande i Pingstens högtid. I hymnen har vi sjungit ”Honom som öppnade djupen och vandrar bland stjärnor, lovsjunger städerna, ljuset och luften och havet” (Under dagen, Påskdagen).

Kära familj, gudföräldrar och vänner till barnens föräldrar, kära barn! Det heliga dopets nåd förblir hos den döpta personen hela hennes eller hans liv. Om vi människor skulle ta på oss att döpa i vårt eget namn skulle vi naturligtvis kunna göra det, men det skulle inte finnas någon garanti för att välsignelsen skulle förbli hos personen hela livet. Vi är bara människor med vår styrka och våra svagheter och vi kan inte garantera någonting av det som är målet för människans liv, nämligen den eviga lyckan hos Gud i himlen.

Kära bröder och systrar, Den allvarliga strid som pågår i Kyrkan handlar om den traditionella katolska tron och förändringar i det moraliska livet; det handlar om Bibelns ord om människan och det moderna samhället. Traditionell katolsk tro säger om våra handlingar som kristna: en god handling är bara god om allt i den är gott; en ond handling är inte mindre ond om det i den också finns något som är gott.

Kära bröder och systrar, Tiden efteråt måste ha varit så annorlunda. Fram till skärtorsdagens kväll då Jesus firade den måltid med lärjungarna som blir Kyrkans eukaristi, mässan, så länge denna skapelse består, var en tid då de upplevde att de hade ett centrum, en ledare, en lärare och vän – vad de än gjorde fanns han alltid där. Jesus var alltid där.

Kära bröder och systrar, Tron på uppståndelsen vilar på tron på Gud som ”inte är en Gud för döda utan för levande” (Markus 12:27). Många i det judiska folket hoppades på uppståndelsen – men utan att ha några verkliga bevis på vad det skulle innebära. Egentligen har vi samma situation i vår tid och i vårt samhälle, människor hoppas på en uppståndelse men menar i de flesta fall ”ett evigt liv”.

Kära bröder och systrar, Varje äktenskap kan genomleva någon slags grundläggande kris som en tid kan hota dess inre enhet. Vad det beror på är inte lätt att förklara. Det två människor, en man och en kvinna, samtyckt till i frihet och med förståelse för äktenskapets syfte och mening är en sakramental förening som mannen och kvinnan inte får bryta. Ändå gör många det.

Rosenkransens första mysterium är just denna högtids tecken på de troendes barnlika förtröstan till Marias förbön och hjälp för att kunna vara Herren Kristus trogna. För väldigt många troende börjar varje ny dag med Marie Bebådelse. Att anförtro sig till Guds Moder Maria är en så djup och levande tradition i Kyrkan att man nästan kan säga att den identifierar Kyrkan. Ja, varför inte? Har inte Gud gett oss Maria för att vi ska finna vägen till hennes son, Jesus? Kristi Kyrka är ett med Maria.

Det krävs kall oförskämdhet för att kunna påstå att hela Kyrkan ska anpassa sig till världen och uppge traditionen med det prästerliga celibatet och, för de gifta, den tungt vägande kontinuerliga sexualmoralen och äktenskapet mellan man och kvinna. Ändå är det sådana ambitioner vissa biskopskonferenser vågar visa upp i vad man kallar fullständig enhet och i samverkan med katolska lekmannaorganisationer. Denna fräckhet mitt i ansiktet på trogna katoliker är en djävulens rökridå för att dölja sanningen, trons sanning och moralens sanning.

Kära bröder och systrar i Jesus Kristus, Fastetiden närmar sig och vi kan fråga oss på vilket sätt den kan föra oss närmare Gud. Vi kan lyssna mer till Guds ord under vardagarna, vi kan be mer tillsammans i familjen, vi kan avstå från en del lyx, vi kan vara mer uppmärksamma på andra. Framför allt rannsaka våra samveten, komma till klarhet om vad som är olämpligt i vårt liv, eller olämpligt i relation till andra. Vi kan be Jesus att visa oss en bra fastetid som är ett sätt att vandra korsets väg i vårt eget liv.