Predikan Herrens Dop 2023

Predikan Herrens Dop 2023

Jes 42: 1-4, 6-7; Ps 29; Apg 10: 34-38; Matt 3: 13-17

Kära bröder och systrar,

Idag firar vi Herrens Dop som fest efter alla de andra stora festerna under slutet av det gamla året och början av det nya. Festerna har ett stort budskap till oss och de lyser upp vårt liv på olika sätt. Jesu Födelse, Maria Guds Moders fest, Herrens uppenbarelses fest och Hans dops fest. 

Efter alla dessa fester kommer en period av lugn och vila i Kyrkan, fram till fastetiden som förbereder oss till påsken. Jesus är ju början och slutet av hela världens historia, han är Alfa och Omega (som Johannes säger i Uppenbarelseboken, 1: 8). Han är också vår början och vårt jordiska slut. ”Jag är A och O, säger Herren Gud, han som är och som var och som kommer, allhärskaren” (Upp 1:8).

Men vem av denna världens makthavare vill höra dessa ord sägas öppet? Våra präster säger det öppet varje år i påsknattens liturgi när påskljuset tänds och välsignas. Kristus den Uppståndne är världens ljus, det ljus som skingrar lögnens och syndens mörker!

När kistan med den avlidne påve Benedikts kvarlevor bars ut ur S:t Petersbasilikan för begravningen som inleddes på S:t Petersplatsen utanför, hade man hängt en stor vävnad ovanför porten som visade Jesu Uppståndelse. Så kunde vi var vi än befann oss genom teve uppskatta den obeskrivliga skönheten i vår tro. Livet har en mening, dopet är dess början, uppståndelsen är dess mål och höjdpunkt.

Om dopet för Herren själv är känt för oss är också vårt dop känt för Herren. Han är själv Gud, alltings Herre. ”Himlen öppnade sig och Johannes såg Guds Ande komma ner som en duva och sänka sig över Jesus. Och en röst från himlen sade: ’Detta är min älskade son, han är min utvalde’”. 

Vi behöver inte tvivla en sekund på sanningen i det Matteus skriver. Gud talade genom honom. I apostlagärningarna hör vi sedan vad som händer: ”Johannes predikade om hur Jesus från Nasaret blev smord av Gud med helig ande och kraft och hur han vandrade omkring och gjorde gott och botade alla som var i djävulens våld; Gud var med honom.”

Vi ber idag för alla de döpta och tackar Herren som själv låtit döpa sig som förebild för allt folk. Det är tiden efter dopet vi behöver tänka särskilt på. Dopet ger oss nåden men vår mänskliga frihet och vår tro leder oss ut i hela livet som ett stort äventyr, det vill säga, vi vet inte vad som ska hända med oss, bara att Gud är med oss.

Alla har väl någon gång varit på skolavslutning och sett de glada studenterna rusa ut ur skolan med sina klasskamrater och hört och sett dem sjunga och dansa som unga festklädda människor på väg ut i en för dem okänd framtid. Det finns miljoner olika livsvägar och miljoner händelser som väntar. Ett enda är säkert, att Gud är med oss och ser på oss som det dyrbaraste i Skapelsen.

 Det Jesaja säger om den kommande Messias, Jesus från Nasaret, säger han om oss också, för vi är alla kallade att vandra genom livet med Messias, Jesus, Faderns son, som vår Frälsare och Återlösare: ”Detta är min utvalde som jag har kär. Jag låter min ande komma över honom, han skall föra ut rätten till folken” (42:1). Vilken rätt talar profeten om?

Dessa sista ord som Jesaja uttalar pekar på det stora ansvar vi har som döpta och kristna för världen. Guds rätt är en ordning och en stark andlig och naturlig konstruktion som bara Gud ger oss. Vad rätten innebär i olika mänskliga och sociala sammanhang måste vi lära oss att förstå. Kyrkans läroämbete är vår enda garanti för att förstå rätt och handla rätt.

Vi måste veta vad vi ska säga i olika sammanhang där Kyrkans tro och moral är det enda som har auktoritet. Låt mig ta ett exempel. Vem som helst av oss kan ställas inför en sådan fråga och som kräver svar. Om någon säger ”Jag älskar Jesus och tror på Honom. Nu vill jag med min partner som är av samma kön som jag adoptera ett barn och bli förälder i en samkönad familj. Kan vi göra det? Vi är redan godkända av vårdcentralen och får gifta oss om vi vill.”

Frågan är komplex och svaret lika komplext. Men hur vi svarar på frågan beror på hur pass väl vi förstår vår egen religion, den katolska tron och moralen. Om vi bara svarar, ”tro på Gud och lita på Honom”, sviker vi en medmänniska som behöver sanningens röst för att fatta sitt beslut.

När vi tror och säger, ”Gud är alltid med oss då måste vi samtidigt förstå hur dessa och andra frågor som är många och vanliga i vårt moderna samhälle. Inte alla kristna förstår att alla dessa frågor hör till ”att leva evangeliet” som predikanterna så ofta med rätta påminner om.

Det måste vara en fortsättning på det vi hörde i Apostlagärningarna idag på Herrens dops fest:  ”Johannes predikade om hur Jesus från Nasaret blev smord av Gud med helig ande och kraft och hur han vandrade omkring och gjorde gott och botade alla som var i djävulens våld; Gud var med honom.”

Sanningen, kära bröder och systrar, låter sig inte sammanfattas i några fromma ord och uttryck, som vi så ofta får höra. Man måste förstå vad naturlagen säger ty den är uttryck för Guds skapelse och därför lika bindande för oss som evangelierna och Bibeln.

Får vi använda kärnkraft, kan vi förändra våra gener, får vi använda preventivmedel för barnbegränsning i familjerna? Får man aldrig tillgripa abort?

Svar på dessa frågor kan inte finnas i Bibeln. Men svar finns. Även om de är obekväma. Bara Kyrkan har dem. Kyrkan är inte en av många religioner och samhällsfilosofier. Hon förvaltar den enda universellt giltiga och bindande lagen, ”rätten till folken”, som Jesajas profeterar om.

Låt oss tänka på vad Herrens dop betydde för Honom själv. Han visste att Han skulle dödas och uppstå, eftersom det var Faderns vilja.

Hela hans barmhärtighetsgärning följde Honom. Vi, som Hans lärjungar, måste vandra samma väg med ledning av Sanningen. Denna världens tänkare säger att det inte finns någon sådan. Vi som döpta måste visa på hur viktig Sanningen är för alla. Jesaja sade ju om Messias, ”Han skall föra ut rätten till folken”. Amen.

                                                                                                                 diakon Göran Fäldt

Diakon Göran Fäldt

diakon Göran Fäldt

 

Göran Fäldt är gift och ständig diakon i S:t Franciskus katolska församling sedan 1982. Han har i många år varit ordförande i Katolska utskottet för äktenskap och familj (KUÄF), som nu heter Familjeutskottet (FU) från nyåret 2023. Diakon Göran fortsätter nu som ledamot men inte som ordförande. 

Han gick i pension som lärare i Jönköpings kommun 2004. I församlingen inbjuder han två gånger om året  förlovade par till äktenskapsförberedande kurs inför parens vigslar. För en fördjupad förståelse av äktenskapets sakrament och för familjernas avgörande betydelse i Kyrkan och i samhället har han översatt flera verk av påvarna och andra specialister på äktenskapsteologins område.

Under 2018 kom en samlingsvolym på 12 skrifter ut från Katolska Utskottet för Äktenskap och Familj. Han ansvarade för den nordiska katolska familjekongressen i Jönköping i maj 2012 och är för närvarande engagerad i det nordiska familjerådet som utbyter erfarenheter och diskuterar utvecklingen i stiften på familjeområdet.

Som tidigare ordförande i Caritas Jönköping har han ofta haft tillfälle att stödja människor i nödsituationer och kunnat förmedla Caritasmedlemmars gåvor och engagemang för behövande. Han är inte längre aktiv i Caritas lokala arbete.

Predikningar och föredrag om till exempel encyklikan Humanae vitae (1968) är andra områden i hans liv. Han medverkar regelbundet med artiklar och bloggar i Katolskt Horisont och skriver ibland debattartiklar i Jönköpings Posten. Med sin hustru Lena har han levt i S:t Franciskus’ katolska församling sedan 1969 och varit ständig diakon sedan 1982.

Han var i flera omgångar ordförande i Jönköpings kristna samarbetsråd JKS och har suttit i styrelsen för den fristående föreningen Teologiskt Forum. I den rollen han haft glädjen att inbjuda kända katolska präster att föreläsa för teologiskt intresserade i Jönköping.