Predikan Juldagen 2022
Jes. 52:7 - 10; Heb 1:1 – 6; Joh. 1:1 - 18
Kära alla bröder och systrar, kära alla ni barn och unga som kommit hit i tro och tacksamhet över Guds frälsningsverk!
Den största dagen av vår frälsnings historia är på väg att avslutas i vinternattens mörker. För många av våra medbröder och medsystrar är det verkligen mörkt, kallt och skrämmande i världen. Men Gud stiger in i vår värld för att möta oss alla, personligen med sitt gudomliga förtroende för sin skapelses mästerverk. Han känner oss, bättre än vi känner oss själva, och tror på att vi som hans älskade skall svara honom i tillbedjan och tacksägelse.
För alla har dagen kommit med sitt ljus, sin värme och sin vänlighet. ”Med egna ögon ser de hur Herren vänder åter till Sion”, utropar Jesaja om Guds folk. Gud har visat sig för sitt folk och hämtat det ur sin förtvivlan i fångenskap och landsflykt.
Juldagens morgonljus har redan väckt vårt hjärta att tillbe Gud och att tacka Gud, till och med i svårigheterna och lidandet. Vi står tillsammans med alla sårade, kränkta och övergivna och jublar över Gud. ”Hela världen skall se hur vår Gud räddar oss”, skriver Jesaja.
Ja, Gud har kommit till oss, Han är här och hela världen skyndar för att hylla Honom som Konungen över allt liv. Det är han som skall befria oss från det onda som hotar oss. Idag är den stora dagen som varken känner mörker eller smärta utan bara ljus och Guds barmhärtighet. Det onda som hotade till och med den heliga familjen är övervunnet besegrat. Ty, säger aposteln Johannes, ”I begynnelsen fanns Ordet, och Ordet fanns hos Gud, och Ordet var Gud” (Joh. 1: 1).
Ordet föddes som ett litet oskyldigt barn av jungfrun Maria, trolovad med en man av Davids släkt, Josef. Med dem började den nya tiden och det nya förbundet mellan Gud och människan. Det här är den första dagen i den nya tiden, den tid vi alla tillhör och som kommer att förena oss med Ordet som blev människa för vår eviga frälsnings skull.
Därför är denna dag den största av alla dagar eftersom den kommer med tro, hopp och kärlek som Guds gåvor till var och en. Hela världen skall få se Guds frälsning. Alla platser på jorden skall beröras av Guds närvaro och kärlek. Ingen är bortglömd, ”Nu har Kristus kommit”, sjunger vi tillsammans, ”Strålande som solen natten honom hälsar”, sjunger vi till Faderns Son med jublande hjärta. Låt oss med herdarna i Betlehem ”fromt nedfalla, tacka, prisa och åkalla” (Cecilia 239), ”Gloria, gloria, gloria in excelsis Deo”.
”Många gånger och på många olika sätt talade Gud i forna tider till våra fäder genom profeterna, men nu vid denna tidens slut har han talat till oss genom sin Son som han insatt till att ärva allting, liksom han också skapat världen genom honom” (Heb 1:1 - 2), säger aposteln den helige Paulus i brevet till hebréerna. Låt Gud med Andens kraft åter skriva sitt heliga namn i vårt hjärta, så att vi aldrig kan glömma att vi är Hans älskade, även om vi i vår mänskliga svaghet inte själva alltid är kärlek och trofasta i vår tro. Just därför är dagen vi firar det stora och trösterika tecknet på förlåtelse och försoning med Gud. Den heliga Skrift, Andens ord, kan övertyga oss om vår utvaldhet och vår samhörighet med Gud, så som vi hörde Paulus säga till hebréerna: ”Och Han som är utstrålningen av Guds härlighet och en avbild av hans väsen (…) har renat oss från synden och sitter på Majestätets högra sida i höjden” (Heb 1:3). Ja, Han är Ordet som blev människa för vår eviga lyckas skull. Amen.
diakon Göran Fäldt