Det är knappast en tillfällighet att vi just under denna fastetid konfronteras med corona och allt vad det kan innebära. Fastetiden är en tid då vi får vända oss bort från allt som är oväsentligt och ta livet på större allvar. Corona innebär också att vi måste välja bort mycket av det som vi har sett som självklart och nödvändigt. Fastetiden vill hjälpa oss att gå ut ur vår själviska bubbla och tänka mer på vår nästa och hennes bästa. Corona gör oss medvetna om vår plikt att göra allt vad vi kan för att våra medmänniskor inte skall fara illa.

Fastetiden inbjuder oss att leva återhållsamt och måttligt när det gäller mat och dryck, nöjen och tidsfördriv. Corona gör det lättare för oss att inskränka oss till det mest nödvändiga. Fastetiden betonar vårt totala beroende av Guds nåd och barmhärtighet. Corona hjälper oss att se vår mänskliga vanmakt och oförmåga. Fastetiden hjälper oss leva enklare och inte slita ner skapelsen. Corona ger natur och klimat en ny chans. Så kan vi fortsätta att se allt slags paralleller, som genom Guds försyn kan få oss att begrunda vad livet egentligen går ut på.

För många kan denna kombinerade faste- och coronatid faktiskt bli en tid av nåd och djupare eftertanke. Det kan bli en brottningstid och kamp i bön med den Gud, som vi tror och litar på, fast det ibland kan vara nog så svårt. Vi får förena oss med Jesus som i fyrtio dagar i öknen fick kämpa mot alla frestelser för att så kunna hjälpa oss, när vi ansätts av frestelser och prövningar. Alla de som är i karantän eller påtvingad isolering får ändå se det som en reträtt, som stilla dagar, då Gud kan komma oss nära på ett nytt och oväntat sätt. Alla de som är sjuka kan lära sig att växa i tillit till den som vill hela och helga, rena och befria oss människor från allt som är ont. Vi kan alla förena vårt eget lilla eller större lidande med Kristi lidande för världens frälsning.

Vi som vill tillhöra Kristus får se på denna tid som hans personliga tilltal till var och en av oss: omvänd dig, ta på dig mitt kors, be mer, fasta, dela med dig till de fattiga, riv sönder ditt hjärta inte dina kläder, förtrösta på Guds nåd och bygg inte på egen kraft och förmåga, väx i tro, hopp och kärlek.

Alla de som inte kan delta i kyrkans gudstjänster får be i sin kammare. Många ber barmhärtighetens rosenkrans kl. 15.00 varje dag. Andra ber rosenkransen kl. 20.00. All tid kan bli bönetid. Varje ögonblick kan föra oss allt närmare Vår Herre, som är med oss i varje ögonblick med sin nåd och barmhärtighet, nu och i all evighet

Med min förbön och välsignelse,                      

                                                                               +Anders Arborelius ocd

Inlägget kommer från sidan www.katolskakyrkan.se

Direktlänk till inlägget klicka här