Monsignor Philippe Bordeyne, ordförande för Påvliga Johannes Paulus II teologiska institut för äktenskapet och familjevetenskaperna i Rom. (Bild: Arnaldo Casali)

Rom – Nyutnämnde ordförande för Påvliga Johannes Paulus II:s   teologiska institut för äktenskapet och familjevetenskaperna, monsignor Philippe Bordeyne, började officiellt sin tjänst i Rom den 22 september.

Utnämningen av den 61 - årige franske teologen meddelades officiellt av ärkebiskop Vincenzo Paglia den 19 mars till inledningen av familjeåret Amoris Laetitia. Ärkebiskop Paglia är institutets  storkansler.

Monsignor Bordeyne som specialiserar sig i moralteologin, ekumeniken och den teologiska hermeneutiken av Vaticanum II, efterträder Monsignor Pierangelo Sequeri som suttit i ledningen för institutet sedan 2016.

Han får nu sätta sig in i sin nya befattning i en tumultartad tid i Institutets historia.

Påve Johannes Paulus II grundade Påvliga Institutet för studier äktenskapet och familjen 1982 med den apostoliska konstitutionen Magnum Matrimonii Sacramentum. I en förklaring till initiativet skrev han att det nu var ”nödvändigt att bygga upp ett grundinstitut för studier som speciellt syftade till förståelsen av de grundläggande teologiska och pastorala studierna om äktenskapet och familjen till gagn för hela Kyrkan.”

Påve Franciskus ombildade institutet med det apostoliska brevet Summa familiae cura, utgivet motu proprio (”på egen ingivelse”). Han fastslog att Påvliga Johannes Paulus II Institutet för studier i äktenskapet och familjen nu skall kallas det Påvliga Johannes Paulus II teologiska institut för äktenskapet och familjevetenskaperna.

Han förklarade att han avsåg att ”bredda institutets ansvarsområde, både i förhållande till den pastorala uppgiftens nya dimensioner och den kyrkliga missionen, och med hänvisning till humanvetenskapernas utveckling och i en antropologisk kultur på ett område som är så grundläggande för livets kultur.”

Han sade också att det var ”väsentligt att den ursprungliga inspiration som levandegjorde det förra institutet […] också i fortsättningen bär frukt i det nya teologiska institutets bredare verksamhetsområde och effektivt bidrar till vår tids behov i Kyrkans pastorala mission.”  

Franciskus godkände institutets nya riktlinjer 2019.  Det möttes av kritik i ett av fler än 150 inskrivna studeranden och examinerade undertecknat brev. Gruppen sa med anledning av att fler äldre undervisande lärare slutat att det som bekymrade dem var att ”utbildningens karaktär gått förlorad och därmed institutets själva identitet”.

När ärkebiskop Paglia avslöjade monsignor Bordeyne som den nye ordföranden sa han att den franske monsignorens uppdrag var att göra institutet ”än mer universellt.”

Ärkebiskop Paglia sa som ordförande för Påvliga akademien för livet att meningen med nybildandet av institutet var att skapa en syntes av Johannes Paulus II:s visioner och påve Franciskus’ undervisning.

”Jag gick med på att sluta på Institut Catholique i Paris ett år innan mitt mandat löpte ut i en anda att stå till tjänst och ge ett svar på Ärkebiskop Paglias förfrågan,” sa monsignor Bordeyne till CNA via email och gav uttryck för sin entusiasm att ha upptäckt ”ett lärarkollegium med olika både äldre och yngre kompetenser som stämmer överens med mig själv i uppskattningen av den oerhörda potential som finns i denna institution för lärande och forskning.”

Han fortsatte: ”Det blir intressant att träffa studenter från omkring 30 länder och vice ordföranden i sju internationella avdelningar som ska vara med på vårt kommande rådsmöte 21 oktober.”

”Jag behöver ta institutets resurser till vara tillsammans med dem med siktet på forskningen och doktorandutbildningen.”

När den erfarne teologens utnämning blev känd kom kritik från en del håll.

Professorn i filosofi på Collège Stanislas i Paris, Thibaud Collin,  menade att utnämningen av monsignor Bordeyne var ett tecken på  tydlig avvikelse från arvet efter S:t Johannes Paulus II.

”Kort sagt,” skrev han, ”bekräftar utnämningen av en person som Philippe Bordeyne att institutet, som redan förlorar mängder av anmälda studenter, av intellektuella hederlighetsskäl borde ändra namn och kallas, förslagsvis, ’Amoris Laetitia’ Institutet.”

Kritikerna har pekat på vad monsignor Bordeyne sagt i skrift. Han har till exempel sagt, i en reflexion publicerad i den franska katolska tidningen La Croix, att fastän encyklikan Humanae vitae (som är grunden för Institutets schema) rekommenderar enbart naturliga metoder för kontrollen av barnafödslarna, ”insikten att gapet mellan de trognas liv i praktiken och läroämbetets undervisning har blivit större, måste erkännas.”

På frågan om vad kontroversen handlade om sa monsignor Bordeyne till CNA att vad han sagt missförståtts.

”Bedöm inte en teolog utifrån en sats som tagits ur sitt sammanhang. Man behöver läsa honom,” sa han. ”I motsats till dem som gick förbi 50 - års jubiléet [in 2018] av encyklikan Humanae vitae, skrev jag två artiklar om den.” 

Teologen gav också ut en bok 2017 om den känsliga frågan om de frånskilda omgiftas plats inom Kyrkan (på franska:  Divorcés remariés: ce qui change avec François, övers. anm.) Han skrev den efter de mycket omskrivna familjesynoderna som han deltagit i som expert 2015 och efter den sedan påföljande apostoliska uppmaningen Amoris Laetitia.

Monsignor Bordeyne sa att hans syfte varit att ”visa att påve Franciskus’ pastorala inställning grundar sig på en moralisk tradition som är fullt ut bekräftad i den katolska traditionen, som inte är likformig.”

”Redan Johannes Paulus II hade samma mod och teologiska insikt när han provocerade Kyrkan att ta upp en fråga som fram till dess verkat förbjuden, då han i den apostoliska uppmaningen 1981 Familiaris Consortio klargjorde att själasörjarna är förpliktade att göra distinktion mellan situationen för skilda eller omgifta personer.”

Johannes Paulus II:s pontifikat var enligt monsignor Bordeyne särskilt påfallande genom ”bredden och den inre enhetligheten i hans undervisning.”

”Den helige påven har börjat med Kristus, människans Återlösare – som var namnet på hans första encyklika – och kastat evangeliets och den levande traditionens ljus över hela vår mänskliga verklighet,” sa han. Monsignor Bordeyn värderade den polske påven högt för att insett hur viktigt det var att evangelisera i övergången till tredje årtusendet och ”helgonförklara många lekmän på alla kontinenter för att ge stöd åt förkunnandet av den kristna tron i alla kulturer.”

”Jag minns också hans djärva och rättframma inställning till frågor om den äktenskapliga kärleken också i kroppsligt avseende,” sa han begrundande. ”Institutet som bär hans namn behöver studera äktenskapet och familjen med samma bredd i synsättet därför att familjen är det gränsområde där all mänsklig verklighet kommer fram och som Kristus kommit för att välkomna, upplyfta och rädda.”

Teologen har länge brottats med frågan hur Kyrkan i en dialog kan komma närmare familjerna med den verklighet som omger dem idag.

Han utgav 2014 en bok som ville försöka ge ett svar på den mänskliga familjens alla frågor till 50-årsjubileet för Gaudium et Spes, som är Andra Vatikankonciliets pastorala konstitution om Kyrkan i den moderna världen (den franska titeln, Répondre à l’inquiétude de la famille humaine, övers. anm.). 

När man nu vill säga något i ljuset av nutidens olika problem, sa han att ”Kyrkan måste följa med människorna mer i de utmaningar som de möter i tider av ekonomiska och sociala förändringar, särskilt i familjelivet.” Hans egen uppfattning är att krisen för äktenskapet och familjen idag inte har så mycket att göra med en förlust av tron på äktenskapets helighet utan mer handlar om samhällets minskade stöd.

”Under alla omständigheter måste förtröstan till Guds nåd hjälpa oss att möta besvärliga förhållanden med mod och också upptäcka hur Guds Ord kommer till dem med ett nytt ljus som ledning på vägen,” sa han. ”Teologerna behöver kunna låta sig överraskas av den Helige Ande som leder dem till människors hjärtan och i alla omvandlingar av samlevnaden mellan människor.”

                                                                                                    Solène Tadié

Översättning för Katolsk Horisont, oktober 2021, Göran Fäldt.

Inlägget kommer från sidan www.ncregister.com

Direktlänk till inlägget klicka här