Barnens uppfostran i det katolska äktenskapet är den viktigaste av alla frågor som de gifta lever med. Barn och familj, det vanliga mänskliga livet med arbete, kamp och uthållighet, är de giftas vardagsliv och det som fyller dem med glädje och stolthet. Många gånger behövs också bön om hjälp att leva ”rättfärdigt”, så som det till exempels sas i evangeliet av Lukas om Johannes Döparens föräldrar: ”De var båda rättfärdiga inför Gud och levde oförvitligt efter alla Herrens bud och föreskrifter” (Luk 1:6).

I S:t Johannes evangelium läser vi att det som kommer ovanifrån ”står över alla” (3:31). Det är inte bara ett religiöst-naturvetenskapligt påstående utan särskilda konsekvenser. Det har i själva verket en avgörande betydelse för alla människor som levt, lever och skall leva på jorden. Johannes ord är inte hans egna, utan Guds. Han är ett av Gud utvalt vittne. Han själv har tagit emot Ordet och han själv förmedlar Ordet som ett vittne. ”Ty den som Gud har sänt talar Guds ord; Gud ger Anden utan att mäta” (3:34).

Vi är väl medvetna om de ibland mycket häftiga och oförsonliga invändningar mot läran om fruktsamheten i äktenskapet, som fortsätter att hållas vid liv, men desto mer övertygade kan vi vara om den moraliska riktigheten i Kyrkans obrutna undervisning. De kritiska anser sig ha de rätta argumenten och håller fast vid dem ”till sisat andetaget”. De kommer inte att ändra sig och de ger sig aldrig.