årgång B

Kortpredikan 14 september 2021, Det Heliga Korsets upphöjelse

Idag, för 30 år, sedan invigdes detta Jesu Moder Marias kloster. Året var 1991. Mässan firades i klostergården i strålande sol (kyrkan var än­nu inte byggd). Efter mässan var det många som ville gratulera. En ivrig gra­tulant, tillika donator av marken, skyndade fram och utropade: ”Himlen har landat!” Hans ord bekräftar hur man ofta sett klostrets inre gård som en bild för paradisets trädgård med livets träd i centrum. Detta träd är i sin tur en förebild till det he­liga korset, vars upphöjelse var och är dagens fir­ningsäm­ne.

Kortpredikan 13 september 2021, S. Johannes Chrysostomos, biskop och kyrkolärare

Chrysostomos är inte bara känd för sin vältalighet, därav till­nam­net ”gyllen­mun”, han var också modig. Hans försvar för den san­na tron och för de fattiga gjorde att han som patriark i Konstan­tin­o­pel drevs i landsflykt. Kejsarinnan Eudoxia tålde inte hans kri­tik. Han fruktade inte motstånd, förlust av ägodelar eller dö­den. Han för­ak­tade världens fasor och nöjen. Mak­­­ternas raseri liknade han vid spindel­väv.

Predikan 24 söndagen under året 2021

Kom till ro, min själ. Vi hörde den maningen i responsoriepsalmen. ”Kom till ro, min själ!” Vem vill inte höra en sådan maning? Alla människor vill leva i frid. Det är så vi är skapade. Men männi­skan har genom arvsynden förlorat sin djupaste ro. Och om hon finner den, tappar hon den lätt på nytt. En äldre översättning lyder: ”Vänd nu åter till din ro, min själ”. Friden har, som vi vet, många sabotörer. Benedictus gör en lång lista på vad som också kan finnas i klostret: ”avund, gräl, förtal, rivalitet, tvedräkt och oordning”.

Predikan 24 söndagen under året 2021

En politisk Messias kan inte ge evigt liv. Kära systrar och bröder i Kristus, Jesus fråga till lärjungarna i dagens evangelium handlar inte om något subjektivt: ”vem är jag för er?” Nej, han frågar efter människors utsaga om ett objektivt faktum, hans sanna identitet: ”Vem säger människorna … vem säger ni att jag är?” Aposteln Petrus svar är den bekännelse av Jesus sanna identitet som grundlägger kristen tro. På denna bekännelse byggs hela Kyrkan – inte på Petrus, de andra apostlarnas, eller de efterföljande påvarnas och biskoparnas, eller ens de troendes, inte ens vår, förträfflighet.

Kortpredikan 10 september 2021

Vad var det egentligen för fel med Saulus, förföljaren? Många skulle hänvisa till hans fanatism och hänsynslös­het. Men iver i sig är inget fel. Själv säger han: ”Jag handlade i okunnighet, i min otro.” Han ville väl, men såg fel. Ljuset övervann honom på Damaskusvägen. Gud tog honom i sin tjänst. Sin iver tog han med sig. Den onda ivern förvandlades till en god iver. Paulus ställde den i sanningens och nådens tjänst.

Kortpredikan 9 september 2021

Dagens läsningar målar två bilder, men med olika färger. Paulus målar med varma och milda färger. Jesus målar med ett intensivare ljus, svårare att både förstå och uthärda. Skall hustrun som miss­hand­las vända andra kinden till? Skall kri­minali­tet och våld ta över våra gator? Skall man inte få läsa i still­het ens på bibliotek? Måste inte abboten utrota felen i klostret, även om nåd skall gå före rätt?

Kortpredikan 8 september 2021, Jungfru Marias födelse

Gud utvalde en mor för att bli människa och rädda oss. Det finns något djupt mänskligt i att Kyrkan inte kun­nat glömma Marias födelsedag. Det vore ju att glömma vår mors dag. Men det tog tid att ”förstå”. Först år 1854 var tiden mogen för att teologiskt klargöra hen­nes ”ut­korelse och fullkomliga renhet”, som ju firas den åttonde de­cember, nio månader före den­na dag.

Kortpredikan 7 september 2021

”Det gick ut kraft från honom.” Paulus förklarar hur det är möjligt att kraft går ut från en männi­ska. ”I honom har hela den gu­domliga fullheten förkroppsligats och tagit sin boning.” Psaltaren sjunger: ”En gång har Gud talat”. Hela Guds fullhet har förkroppsligats i ett enda ord. Ett ord som blivit människa. Vi kan ana varför Kyrkan under de kristologiska striderna på 300-talet kämpade med näbbar och klor för att detta ord inte skulle för­­vanskas, vantolkas och förlora sin kraft.