årgång C

Kortpredikan 15 oktober 2019, S. Teresa av Avila, jungfru o kyrkolärare

​​​​​​​I Romarbrevet förkunnar aposteln en sida av Guds rättfärdighet, som var dold för de flesta, då som nu. Guds rättfärdighet är inte bara döm­ande. Den är också skänkande, förlåtande och nyskap­ande. Den ges som en gåva och tas emot i tron på Jesus Kris­tus. Han kallar det "en Guds kraft som räddar var och en som tror". Den erbjuds både juden och greken, eftersom alla har syndat och står under ”Guds vrede”.

Predikan på minnesdagen för S:ta Teresa av Jesus 2019

Paulus säger ju tydligt att ”den rättfärdige skall leva genom tron”. Gud har ”kraften att rädda var och en som tror”, säger han i brevet till Romarna. Ja, men hur det då med dem som ”förnedrade sina kroppar med varandra”, som han tar som exempel lite längre fram i brevet?  Vi kan inte tänka oss att man och hustru förnedrar sina kroppar i den äktenskapliga akten, eftersom den ingår i Guds skapelseplan. Alltså handlar det om andra kroppar. Nu hävdar en del att sådant umgänge också kan vara uttryck för kärlek, och eftersom Gud är kärleken måste också sådana gärningar ”i köttet” rymmas inom den rättfärdighet han redan talat om i samma brev.

Kortpredikan 14 oktober 2019

​​​​​​​Vi börjar en vandring genom Romarbrevet, Pauli väldiga brev till de kristna i den dåtida världens centrum. Han förkunnar ”Guds evangelium”, som är ”evangeliet om hans Son”. Brevet börjar med att Paulus presenterar sig själv som ”Kristi Je­su tjänare, kallad till apostel”. Så hälsar han ”alla Guds älskade i Rom”. Vi vet inte hur församlingen uppstod och Paulus har inte varit där tidigare, men han känner några av dess medlemmar.

Predikan. 28 söndagen under året 2019

En av de tio kommer tillbaka och tackar. Alla tio har botats från sin fasansfulla sjuk­dom, men bara en av dem gör sig mödan att tacka. Hur är det möjligt? Var han mera väluppfost­rad än de andra? Jesu svar antyder något mera när han säger: ”Stig upp och gå. Din tro har hjälpt dig.” Jesus ställer frågan själv. ”Var är de nio andra?” Dess­utom var den som bo­tats samarier, en främling för judarna.

Kortpredikan 12 oktober 2019

​​​​​​​"Herrens dag är nära." Det är den röda tråden i profeten Jo­­els budskap. "Solen och månen förmörkas, och stjär­norna mister sitt sken." Men budskapet har en fortsättning som ger hopp. Sekulära undergångsprofeter väcker ångest, men ger inget hopp. "För sitt folk är Herren en tillflykt. Ni skall erfara att jag är Herren, er Gud, som bor på Sion, mitt heliga berg."

Kortpredikan 11 oktober 2019

​​​​​​​Vi vet inte mycket om profeten Joel utöver vad som möter i boken som bär hans namn. Hans profetiska budskap är kärvt och tydligt: ”Klä er i sorgdräkt och kla­ga. Jämra er, pålys en helig fasta”. Han talar drastiskt om ”Herrens dag, en dag av mörker och tjocka, av moln och töc­ken”. Vi borde inte förvånas. Katekesen säger: ”Guds rike skall inte komma i sin fulla verklighet genom en historisk triumf för kyrkan till följd av att utveck­ling­en ständigt går framåt utan genom att ondskans makt en sista gång släpps loss men blir besegrad av Gud.”

Kortpredikan 10 oktober 2019

​​​​​​​”Då skall ni få se vilken skillnad det är mellan den rättfärdige och den ogudaktige.” Då, på den dagen, skall det bli uppenbart vilken skillnad det är ”mellan den som tjänar Gud och den som inte tjänar honom”. Här i tiden är bilden ofta oklar. Många gånger tycks det gå den orätt­­färdige bättre än den rättfärdige. Vi känner igen oss i folkets fråga: ”Vad vin­ning har vi av att vi håller vad han har befallt?”

Kortpredikan 9 oktober 2019, S. Ingrid av Skänninge, ordenskvinna

​​​​​​​Jona vredgas över att Herren visar barmhärtighet mot det syn­di­ga Ni­neve, trots att folket gör bot och bättring. De var ju hed­ning­ar! Jona personifierar de utvaldas särskilda frestelse. De bildades förakt för de okunniga, de ordentli­gas irritation över de slarviga, de rättfärdigas dom över syndarna. Jona vet att Gud är nådig och barmhär­tig, tålmodig och stor i mildhet. Ändå vill han hellre dö än se hur Gud visar medlidande med Nineve.

Kortpredikan 8 oktober 2019, Vår Fru av Rosenkransen

​​​​​​​I slaget vid Lepanto den 7 oktober 1571 besegrades de turkiska musli­mer­na av de kristna och hindrades från att invadera Euro­pa på samma sätt som de hade invaderat en rad andra kristna länder runt Me­del­ha­vet. Kyrkans tro säger att ett legitimt försvar kan va­ra en plikt för den som bär ansvar för sitt eget liv, för familjens eller samhällets väl. Ändå har många svårt att förstå detta idag. Regeln är naturligtvis att söka och uppehålla freden. Självförsvar är ett undantag som inte upp­häver regeln.