Kära medkristna, Bland oss katolska kristna talas det ofta om tidens utmaningar. En rapport från USA säger: ”Under en viss period aborterades en fjärdedel av graviditeterna, en tredjedel av alla barn föddes till ensamstående mödrar, och hälften av alla äktenskap slutade i skilsmässa. Två tredjedelar av ungdomar och vuxna, som dömts för allvarliga brott, kom från hem med bara en förälder”. Saknar vi hos oss dessa utmaningar? Nej, de saknas inte! På vilket sätt är vi då kallade att ingripa?
"Jesus budskap till kyrkliga förövare och världsliga transideologer - och varningar till oss alla, som hjälp att leva av och i den gudomliga kärleken". Kära systrar och bröder i Kristus, När vi känner oss obekväma med Jesus uttalanden i dagens evangelium, kan det bero på att vi reducerat Jesus till en snäll kompis. Visst kan och ska vi tala med Jesus som en vän. Men det handlar om den förtrolighet han inbjuder oss till genom Jesus mänskliga natur. Inte om att allt Jesus säger ska kännas som bomull. I många fall är det tvärtom. Just för att han älskar oss, dvs vill vårt bästa, som är vår frälsning.
Allomfattande och exklusiv, katolsk och helig. Vi skall snart bekänna att kyrkan är både katolsk och helig, både allomfattande och exklusiv. Katolsk betyder att kyrkan har med allt och med alla att göra. Samtidigt är hon helig och tar avstånd från synden och det onda. Hon vittnar om sin Herres vilja att alla människor skall bli räddade och komma till insikt om sanningen, samtidigt varnar hon för den slutliga skilsmässan från Gud. I våra öron låter katolicitet och helighet som varandras motsatser. Men trosbekännelsen vet att hon är både katolsk och helig.
Just för att vi inte vill höra om helvetet, påminner Jesus oss om det. Kära systrar och bröder i Kristus, Hur många gånger förra veckan tänkte ni på himlen? Inte så många? Kanske inte alls? Det gäller också mig, kan jag erkänna. Men det är ju till himlen, tillståndet av evig gemenskap med Gud efter den fysiska döden, som vi vill. Själens frälsning är den kristna trons enda mål, som Aposteln Paulus idag påminner om i vår andra läsning ur Första Timotheosbrevet. Notera: ”enda mål”. Låter vi det vara styrande?
Kontrastverkan. Liknelsen om den rike mannan och Lasaros målas av Lukas med tydliga kontraster. Den rike mannen lever i fest och glans, den fattige ligger utanför hans port i elände och nöd. Den rike är klädd i purpur och fint linne. Den fattiges kropp är täckt av sår. Han kan inte ens hålla de halvvilda hundarna ifrån sig. Den rike har fest varje dag. Den fattige får inte ens äta av smulorna som skrapades ner från bordet.
Omvänd dig medan det ännu är tid! Kära bröder och systrar i Kristus, Dagens evangelium börjar med en scen som påminner om en liknande händelse i Israels historia som vi hörde om i dagens första läsning. De sjuttio äldste som tar emot Guds ande genom Mose förebådar apostla- och därmed också biskopsämbetets instiftande. Liksom Josua i den första läsningen gör aposteln Johannes misstaget att anta att endast ett fåtal utvalda inspireras och anförtros att genomföra Guds planer. Men Anden blåser vart den vill (Joh 3:8), och Gud vill ge sin Ande till hela Guds folk över hela jorden.