Predikningar

Predikan 6 söndagen under året 2022

Fattigdom kommer inte alltid i formen av att någon räcker fram sin hand för att be om någonting. Ibland är fattigdom som bor djupt inne i hjärtat. I evangeliet idag så varnar Jesus med olika ”ve-rop” de som är rika, mätta, skrattar och blir talade väl om. Vad är det för fel med att ha goda ting i livet, kanske man undrar? Ingenting, förmodar jag, men vi kan föreställa oss att vårt fokus på bekvämligheter och ting ibland kan komma i vägen för nåden.

Predikan 6 söndagen under året 2022

Kan man lita på människor? Profeten Jeremia varnar drastiskt för det. ”Förbannad den man som sätter sin lit till män­ni­skor.” Det finns många som djupt ångrar att de litade på människor. Få saker sårar så djupt som att svikas av någon vi har litat på. Å andra sidan finns det något gott i att visa män­­­­niskor för­tro­en­de. Finns det någon väg mellan naiv godtrogenhet och överdriven miss­tänksamhet?

Predikan 6 söndagen under året 2022

Det är inte planeten utan vi som behöver räddas – och därigenom planeten. Kära systrar och bröder i Kristus, Vi hörde just evangelisten Lukas återge Jesus första stora tal, hans predikan på slätten, det som hos Matteus kallas Bergspredikan. Jesus har med stor sannolikhet upprepat den på flera ställen eftersom den innehåller en mycket central sanning som det Nya förbundet uppenbarar: att vara ”salig” – på evangeliets originalspråk, grekiska, ”makários” och latin ”beatus” – dvs fullt välsignad, helt helgad åt Gud, är inte så mycket ett inomvärldsligt tillstånd av lycka som ett eskatoliskt, dvs förverkligat först bortom detta, i himlen.

Kortpredikan 9 februari 2022

Salomo beskrivs som en orientalisk sagokung, omgiven av rike­dom, glans och vishet. Drottningen av Saba blir ”utom sig av för­und­ran. Du har långt mer vishet och rikedom, än jag genom ryk­tet hade hört”. Men läser vi det bara bokstavligt blir bilden förrä­disk. Det är en skugga av verkligheten, en profetia om vishetens källa, den sanne Ko­nungen, vår Herre Jesus Kris­­tus.

Kortpredikan 8 februari 2022

”Kan då Gud verkligen bo på jorden?” Det är kung Salomos frå­ga när han står i det nyuppförda templet i när­varo av Israels hela för­sam­­ling. Salomo vet att den sanne Gu­­den in­te är som de avgudar som människor gör. Gud är större än allt skapat. ”Himlarna och himlarnas himmel rymmer honom inte.” Och ändå – det är just det vi tror. ”Ordet blev kött och tog sin bo­ning ibland oss.” Salomo svarar inte på sin egen fråga, men tar ett första steg.

Predikan på Kyndelsmässodagen, Herrens frambärande i templet 2022

Liksom ledda av Anden fick vi kanhända börja den heliga mässan idag på Kyndelsmässodagen med välsignelse av ljus, ljus tända åt oss som vi sedan fick bära högtidligt i procession fram till Herrens altare. Vi påminns hur vi också själva blivit helgade genom dopets sakrament åt Gud, och när vi under livets gång tänder ett ljus, hemma eller i ett kapell, så lyfter vi också fram Kristi ljus tänt och tillägnar det åt Gud att stå inför honom, som bön, tillbedjan, förbön eller tillägnan av något annat slag: ”Liksom Guds moder, den renaste Jungfrun, bar det sanna ljuset i sin famn och kom till dem som satt i mörkret, så skall också vi hämta ljus av hans ljus, när vi bär ljuslågan klart synlig för alla, och går honom till mötes som är det sanna ljuset”

Predikan på Kyndelsmässodagen, Herrens frambärande i templet 2022

Starkare än mörkret. Det ljus vi bar i våra händer vid gudstjänstens början, ett ljus med en flämtande låga, är starkare än mörkret. Det kan blåsas ut av ett vindkast, men tänds på nytt. Liksom barnet i Symeons famn var hotat från början och slutade på ett kors, men visade sig vara starkare än döden. Till det yttre såg man ingen skillnad mellan detta barn och andra barn. Men den gamle Symeon och Hanna såg något mera.

Predikan på Kyndelsmässodagen, Herrens frambärande i templet 2022

I februari blir dagarna redan betydligt längre. Solen lyser längre och längre under dagarna och detta gör oss glada, eller hur?  Solljuset är ett synligt tecken på något annat ljus. Idag firar vi att Jesus, världens ljus, var buren av Maria och Joseph in i Jerusalems tempel. Jesu närvaro fyllde den gamle Symeon av fröjd. Han uttryckte sin glädje: ”Herre, nu låter du din tjänare gå hem, i frid, som du har lovat. Ty mina ögon har skådat frälsningen som du har berett åt alla folk, ett ljus med uppenbarelse åt hedningarna och härlighet åt ditt folk Israel.” Den till åren komne Symeon som bad i Templet symboliserar det föråldrade Gudsfolket. Symeon och Hanna representerar hela Israel som kommer sin Frälsare till mötes. I dag firar vi, med ljus i händerna, att...