Ett år utan George Pell

sön, 01/21/2024 - 12:07

Posted in:

Intressanta texter

0 comments

George Kardinal Pell

Tio dagar efter påven Benedictus XVI:s död på nyårsafton 2022 chockades vi av nyheten att även kardinal Pell hade gått före oss in i den himmelske faderns hus. Mitt i den pågående striden om "evangeliets sanning" (Gal. 2:14) har pilgrimskyrkan förlorat två framstående representanter för sin apostoliska lära. Vi sörjer dem, men tackar med den helige Augus och Guds tröst, den gudomliga försynen för att den har gett oss både påven Benedictus och kardinal Pell som förebilder för den sanna tron, och som mäktiga förespråkare inför Fadern.

Medan miljarder och åter miljarder människor kommer och går under loppet av generationer kan det tyckas tveksamt om någon individ har bestående betydelse. Dessa tvivel skingras lätt när vi undersöker Guds frälsningsplan. Gud vill att "alla människor skall räddas och komma till insikt om sanningen genom den ende förmedlaren mellan Gud och människor: människan Kristus Jesus" (1 Tim. 2:4). När vi blickar framåt i hoppet om evigt liv, vet vi från början att "Gud utvalde oss i Kristus, före världens skapelse, till att stå heliga och fläckfria inför sig i kärlek, och utmärka oss åt sig själv i förväg, till att bli adopterade söner" (Ef. 1:4). Han kallade oss vid våra namn så att vi skulle kunna räknas som Guds barn och faktiskt vara det i naturen och nåden. Dessutom har han gjort oss till medarbetare i sin universella frälsningsplan. Han gör det möjligt för oss att delta i förverkligandet av hans rike i den här världen och i människors hjärtan. Detta uppnås genom den specifika nåd som ges till var och en av oss i enlighet med det mått som Gud har tilldelat oss.

En av dessa älskade söner som Gud har kallat vid sitt namn är vår broder George Pell. Han föddes i en kristen familj den 8 juni 1941 och växte upp i den australiska delstaten Victoria. Med sina atletiska förmågor och med sin intellektuella talang, som blev uppenbar under hans skoltid, skulle en lysande karriär i världen ha legat öppen för honom. Men han bestämde sig för att följa Kristi kallelse till den prästerliga tjänsten, som kräver hängivenhet och en villighet att offra. Han krönte sina studier vid det världsberömda Oxford, som han alltid var mycket stolt över, med en avhandling. Dess titel är "Myndighetsutövning i tidig kristendom från omkring år 170 till 270". Den unge fader Pells forskning inkluderade en studie av Irenaeus av Lyon, som påven Franciskus har förklarat vara en Doctor Ecclesiae. (kyrkolärare, övers anm.)

Denne störste teolog under det andra århundradet etablerade den giltiga hermeneutiken i den katolska tron och skilde den från gnosticismen och andra kätterier för all framtid. Han lärde att den enda uppenbarelsen av Gud i Kristus har överlämnats till oss fullständigt och oföränderligt i Kyrkan genom den Heliga Skrift, den apostoliska traditionen och biskoparnas normativa vittnesbörd i den apostoliska successionen. Apostlarnas undervisning kan varken utvidgas spekulativt eller anpassas i liturgisk och pastoral praxis till tidens föränderliga anda – eller offras för kyrkopolitikens politiska och diplomatiska begränsningar.

Med stor djärvhet inför maktens och pengarnas troner, för att inte tala om de pseudointellektuellas arrogans, tjänade kardinal Pell troget och osjälviskt kyrkan i Australien som präst och sedan som biskop av Melbourne och Sydney. Och slutligen, den 21 oktober 2003, utnämnde Johannes Paulus II honom till kardinal i den Heliga Romerska Kyrkan. Han fick ett särskilt ansvar i den romerska kurian av påven Franciskus, som utnämnde honom till det nya kardinalrådet och gjorde honom till prefekt för Vatikanens ekonomiska råd. Personligen minns jag mycket väl hans engagemang för äktenskap och familj i samma anda som Kristi läror – mot relativisering av sekulärt sinnade deltagare vid synoden i detta ämne.

Men fienden sover inte. När det gäller den trogne tjänaren George Pell visade sig Jesu ord vara chockerande sanna: "Om de har förföljt mig, kommer de också att förfölja er. Men allt detta skall de göra med er för Mitt Namns skull, därför att de inte känner honom som har sänt mig" (Joh. 15:20). Medan ärkebiskop George Pell tog hand om offer för sexuella övergrepp på ett exemplariskt och medkännande sätt under sin tid i Australien, förföljdes han obevekligt av en blodtörstig mobb och antikatolska agitatorer i media och av regeringen. Han dömdes felaktigt och hölls i isoleringscell i 404 dagar, tills han slutligen släpptes från fängelset av Australiens högsta domstol i en historisk omröstning med 7 mot 0.

Med sin Prison Journal i tre band har han gett oss ett stort vittnesbörd om kristet tålamod mitt i det orättvisa lidandet. Enligt patristiska normer skulle hans prövningar ha placerat honom, även under sin livstid, bland de biktfäder som omedelbart följer martyrerna i helgonens gemenskap. Fängelsejournalen är enligt min mening av jämförbart litterärt värde med Boethius Filosofins tröst, skriven i den gotiske kungen Theoderiks fängelsehåla. Jag tänker också på den protestantiske prästen Dietrich Bonhoeffer som skrev brev från sin fängelsecell, där han satt fängslad av den ateistiska tyska nazistregeringen. Förföljelsen av kardinal Pell är samma förföljelse av kristna, som i olika skepnader, återkommer genom historien.

Om du söker tröst i vår tids nöd och vill försäkra dig om Kristi ord – "Var inte oroliga, jag har besegrat världen" (Joh 16:33) – då bör du, förutom Prison Journal, läsa Pells sista essä i Festskriften. Titeln är talande: "Den lidande kyrkan i en lidande värld." Kardinal Pells artikel avslutas med ett minne av Gilbert Keith Chesterton, "som förklarade att han var hedning vid tolv års ålder, agnostiker vid sexton års ålder, blev anglikansk vid giftermål och upptogs i Kyrkan år 1922 vid 48 års ålder".

Kardinal Pell fortsätter: I sin mest kända bok Orthodoxy (1908) skriver han om "ortodoxins spännande romantik". För honom är det lätt att vara kättare, lätt att låta tiden ha sitt eget förstånd. Att ha fallit i "någon av dessa öppna fällor av misstag och överdrifter" skulle verkligen ha varit enkelt. "Men att ha undvikit dem alla har varit ett enda virvlande äventyr; Och i min syn flyger den himmelska vagnen dundrande genom tidsåldrarna, de tråkiga irrlärorna spretar och faller ner på marken, den vilda sanningen vacklar – men upprätt.

Pell själv, nära sitt livs slut och arbetet i Herrens vingård, tillägger: "Efter åttio års katolskt liv är detta min vision."

Den 10 januari 2023, här i Rom, sa Herren till sin trogne tjänare George Pell: "Bra, du är en god och trogen tjänare, gå in till glädjen hos din herre."

Må han vila i frid.

Gerhard Ludwig kardinal Müller

Denna essä framfördes ursprungligen som en predikan vid en jubileumsmässa för kardinal Pell i Rom.