Bloggar

Ordet pingst (Pingster) är grekiska och betyder "femtio." Festen fick detta namn eftersom det firades femtio dagar efter påskhögtiden. Det var ursprungligen en tacksägelsedag för  skörden. Vid påsk offrade man till Gud ett mått korn och vid Pingst gav man två bröd i tacksamhet för skörden man fått. Senare lade judarna till pingstfesten till minne av Guds förbund med Noah, som ägde rum femtio dagar efter den stora syndafloden.

I Jesu prästliga bön, där Han talar till Fadern och offrar Honom sitt lidande och död, visar Han oss vad Hans Mission huvudsakligen handlar om: Han lär oss hur vår bön ska se ut, något som utgör själva grunden för all bön: Guds förhärligande och själars frälsning. Jesus, översteprästen, som sitter på högra sidan av Majestätets tron, "skild från syndare och upphöjd över himlarna" fortsätter att be och vädja för oss.

Vi har läst i Skrifterna och där lärt oss att ”Gud är kärlek”. Verkligheten av Guds kärlek för oss, inte bara som en vetskap huvudet, tränger in i djupet av våra hjärtan i förhållande till hur vi besvarar Guds lag, lyder Hans lära, och i förhållande till hur vi överlämnar oss till Honom. Gud är själva definitionen på kärlek. Kärlek består inte i att vi har älskat Honom men att Han först har älskat oss, skriver Aposteln, Hans kärlek till oss är inte abstrakt men konkret, i en Person: Jesus.

Jesus försäkrar Apostlarna att ”Han Är”, så att de vet vem de tror på. Han uppenbarar sig för dem genom sina ord, samma ord som översteprästerna blev ursinniga av att höra Jesus säga om sig själv: ”Jag Är”. Hans ord erinrar lärjungarna om det heliga Namnet som Moses fick höra när han närmade sig den brinnande busken. ”Jag Är”, är namnet på Gud. Jesus visar oss Vem Han är när Han använder liknelsen om den sanna Vinstocken.