Det sanna vittnesbördet och illusionerna

I S:t Johannes evangelium läser vi att det som kommer ovanifrån ”står över alla” (3:31). Det är inte bara ett religiöst-naturvetenskapligt påstående utan särskilda konsekvenser. Det har i själva verket en avgörande betydelse för alla människor som levt, lever och skall leva på jorden. Johannes ord är inte hans egna, utan Guds. Han är ett av Gud utvalt vittne. Han själv har tagit emot Ordet och han själv förmedlar Ordet som ett vittne. ”Ty den som Gud har sänt talar Guds ord; Gud ger Anden utan att mäta” (3:34).

Varje människa är kallad av Gud att tro på Guds enfödde Son och på Hans gudomliga budskap (jfr Johannes 3:34-36). Varje människa måste alltså ta apostlarnas vittnesbörd om den Uppståndne Jesus från Nasaret på största allvar. Ingen människa kan själv uppstå till liv efter sin död – men Jesus uppstod och rörde sig bland levande vittnen och undervisade dem genom Anden om allt som skulle ske genom Honom. Jesus är därför svaret på människans alla frågor om livets mening och yttersta mål. Ingen annan finns som talar till alla i alla tider.

Samtidigt vet Kyrkan, som är förpliktad att förkunna Jesu Kristi Sanning, att många avvisar tron, också döpta. Katolsk religionsforskning i Nordamerika, som undersöker de stora området katolska skolor, antingen fristående med hjälp av stiften, eller genom församlingarna, har funnit att barnen i stor utsträckning förlorar tron i 10-årsåldern. Varför just då? Vet man något? Ja, man vet i alla fall att det är i den åldern, och i de skolklasserna, som teorierna om Big Bang och Darwins ”evolutionslära” blir skolämne och som förkastar Bibelns skapelseberättelse. Det ”nya” ställs mot det ”gamla”. Vilken ung människa kan då försvara Guds ord i Skriften? När ”samhället” vill skapa en sekulär religion, vad ska de unga då tänka och till vem ska  de vända sig – när samma ”samhälle” har brutit mer familjefunktionerna och ersatt dem med sociala institutioner?

Kristus är uppstånden. (Ikon från Grekland)

Hur stor förklaring är det nya ”moderna” skolprogrammet till konstaterandet att vi genomlever en ”troskris” av enorma mått i vår tid? Det är nu ”tiden för de stora illusionerna” och valet att bygga sin livsuppfattning på naturvetenskaperna.  Men kan de ersätta religionen? I princip inte, eftersom varken förkunnarna av Big Bang eller ”evolutionsläran” kan bevisa sina påståenden objektivt och med vedertagna metoder. Det kan inte heller Skriften eller den katolska trosbekännelsen, men de hävdar inte heller att de själva framlägger vetenskapliga sanningar. Naturen är i sig själv oförklarlig. Den kan beskrivas, utnyttjas, hatas och älskas, göras till gud, men inte förklaras vetenskapligt. Livet är inte en gåta men ett tecken på en källa som skapar och utvecklar som ett ständigt mysterium. Livet förklarar hela universum, det ännu inte fullt utvecklade kosmos.

Skapelseberättelsen är inte ett försök att förklara världens uppkomst utan en uppenbarelse för människans förnuft och tro. Vetenskapen kan aldrig tillfredsställande ge ett fullständigt svar på naturens egenskaper, men den kan förklara att teorier är osanna och avfärda dem. Forskare kan ”falsifiera” resultat som skadar samhällskroppen.

Den moderna ateismen är mer raffinerad än den grova och fördomsfulla förnekelsen. Den uttrycker sig som en sekulär tro, alltså som en tro utan religion och utan en personlig gud. Dess mål och syfte är andlig och moralisk frihet. Den liknar klassisk buddism men utan varelsernas återfödelse i annan kropp i ett evigt ”materiellt kretslopp”.

Varför många väljer att inte tro på det kristna budskapet som förkunnats i världen under två tusen år beror på arvsynden som drabbat människan genom ett missbruk av den frihet Gud skapat för människan. Hon skapades fri för att välja Gud sin Skapare som sin enda Gud men föll för sin egen skönhet och makt och ville inte underkasta sig sin Skapare och leva efter Hans lagar och bestämmelser. ”Jag” är gud.

Beslutet att inte vilja tro på Gud är högmod. Den skapade människan gör sig till herre över sitt liv och sin värld. Johannes skriver: ”Fadern älskar Sonen och har lagt allt i hans hand. Den som tror på Sonen har evigt liv. Men den som vägrar tro på Sonen skall inte se livet, utan Guds vrede blir kvar över honom” (3:35-36).  

Som kristna vittnen måste vi framhålla tron på Kristus och Hans uppenbarande av Fadern som är kärleken och som verkar i tillvaron som Ande. Vi måste framhålla varje människas kallelse till evigt liv inför Gud som älskar oss. Högmodet är vårt eget dömande till ett liv utan vår Skapare och barmhärtige och Frälsare. Vilket fruktansvärt val det är att medvetet i frihet utsätta sig för Skaparens vrede, som rättvist bestraffar var och en som vägrar tro på Gud i mänsklig gestalt, Jesus, jungfrun Marias son!

Stjärnfysikern Trinh Xuan Thuan skriver i epilogen till en av sina berömda böcker, Kosmos och Lotusblomman (Le Cosmos et Le Lotus, Confessions d’un astrophysicien,2011): ”Vetenskapen har ingenting att säga om det sätt vi ska leva vårt liv”.

Kosmos

”Trots all kunskap den förser oss med räcker den inte till för att göra oss lyckliga. Vi behöver bara observera befolkningarna i de länder som nått den högsta vetenskapliga och teknologiska nivån. Även om den materiella nivån inte lämnar något att önska hindrar det inte emotionell och psykologisk ohälsa”.

Lotusblomma (Wikipedia)

”Den moderna vetenskapen har bidragit enormt mycket att förenkla det dagliga livet men kan inte ge oss det moraliska välbefinnandet. Det är bara genom att omforma oss till det inre som vi kan hoppas finna vishet och lycka” (Le Cosmos et Le Lotus, sidan 191, Livre de Poche, Albin Michel).

Vår lycka är att välja tro på den uppenbarade Sanningen genom Jesus Kristus. Allt annat är illusioner, djävulens bländverk. Sanningen är den ”att den som tror på Sonen har evigt liv” (Johannes 3: 36) och att ”den som vägrar tro på Sonen inte skall se livet” (Johannes 3: 36).

                                                                                                               diakon Göran Fäldt