Min pappa Marianne
Filmen Min pappa Marianne påminner om DDR:s propagandafilmer. De visade hur västtyska ungdomar entusiastiskt flydde till friheten i DDR.
Search
Bloggar
Katekes: Kärlek
Kärlek består i att sträva efter det som vi vill vara förenat med. ”Om jag talar både människors och änglars språk men saknar kärlek, är jag bara ekande brons, en skrällande cymbal”, (1 Kor: 13). För att förstå denna till synes enkla utsaga måste vi undersöka vad för slags kärlek aposteln Paulus talar om. Här är inte menat kärleken till mina grannar när jag bjuder dem på kaffe, eller när jag handlar åt någon som är sjuk, inte heller är det mitt sociala engagemang bland de marginaliserade, och inte heller mitt generösa deltagande i kyrkans välgörenhets basarer..
Malta, Polen EU och vi – grundsynen avgör
Vilka skäl man än kan ha för att vilja göra rätten till abort till en mänsklig rättighet måste man erkänna att en sådan internationell rätt inte finns som bindande. Det är en åsikt. Men det är en åsikt som leder till ett skoningslöst barbari. Var och en som orkar tänka sig in i vad som sker i lagliga aborter måste erkänna att det är fundamentalt felaktigt men att det accepteras för att det inte finns någon annan lösning.
EU kontroll av sexualiteten - Maticrapporten?
EU parlamentet bör med bestämdhet avvisa Pedrag Matics rapport från 2020 om kvinnors sexuella hälsa. Frågan kan ha avgjorts 23 juni 2021.
Om rapporten skulle godtas blir aborter enligt EU tillåtna under hela graviditeten och den hittills gällande samvetsfriheten för vårdpersonal blir verkningslös. Visserligen har nationell lagstiftning tolkningsrätt men signalvärdet blir stort för andra framtida beslut.
Viljan att behålla makten
Den moderna parlamentariska demokratin har utvecklats i skuggan av monarkin och den äldre ståndsriksdagen. Ståndsriksdagen, eller Rikets ständer, var Sveriges högsta organ under kungamakten från 1400-talet fram till 1865, då indelningen av de valda Riksdagsledamöterna som adel, präster, borgare och bönder avskaffades.
Det är vad jag tror – det enda svaret!
Det sägs ju ofta, när människor där ute i samhället verkar ”förvirrade” och ”offer för tidens relativism”, att Kyrkan inte träder fram med ett klart budskap som ger hopp och framtidstro i en sekulariserad värld. För det första är jag osäker på vad man menar med ”förvirring” och ”relativism”. Om man menar det som rör tron och moralen kommer man ingenstans om man inte vill, eller kan, precisera vilka frågor man syftar på och om man själv vill hänvisa till sådan Kyrkans oföränderliga lära som inte påverkas av tidsandan eller politik.
Hur ska Kyrkan förverkliga missionen?
Jesus säger: ”Gå ut i hela världen och gör alla folk till lärjungar och döp dem i Faderns och Sonens och den Helige Andes namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er!” (Matteus 28:19-20). Det har alltid varit Kyrkans första uppdrag och det är ett uppdrag från Herren själv som är ”vägen, sanningen och livet”. Det är ord som inte får klinga ohörda! Det är en befallning. Gud ger alla en kallelse. Det kan ta tid att finna den men den finns hela tiden. Vi måste göra det Han säger åt oss att göra.
Mammor hur som helst? – Kvinnor om moderskapet
De gifta paren gör klokt i att någotsånär regelbundet reflektera över det gemensamma ansvaret för moderskap och faderskap enligt både den kanoniska lagen och naturlagen. Som döpta och konfirmerade i Kyrkan, och så länge de inte lämnar Kyrkan genom formellt utträde, är de bundna av sina äktenskapslöften och har plikten att kämpa för sina äktenskap om problem uppstår efter det kyrkliga bröllopet.
Enheten i tron och moralen – det tyska avfallet
Kyrkan ber i en vesper under Trefaldighetshögtiden: ”Befäst våra biskopar i gemenskap med påven Franciskus – skänk dem enhetens, kärlekens och fridens gåva”. Ja, så ber vi – som biskopar, präster, diakoner och familjer i hemkyrkorna. Så ber vi och så vill vi fortsätta att be! I år ber vi särskilt den helige Josef, Kyrkans skyddspatron att beskydda Kyrkan för hennes enhets skull och för hennes mission i en värld som översvämmas av ondska och oförsonligt hat, till och med i familjerna. Som diakoner ber vi särskilt S:t Stefanos och S:t Laurentius.
Handrörelser bara inför publik – varför?
Det ser ut som ett fenomen som svept över all publik argumentering under kanske ett halvt sekel. Man behöver bara följa utvecklingen i tevesändningar och i till exempel predikstolar. Det finns snart inte en talad sats eller ett tänkt påstående som inte åtföljs av livliga handrörelser. Alla gör det som står inför publik. Förr var det inte så. Om man inte var komediant, som Charlie Chaplin.