Från Lagens samhälle till regelverkens samhälle

Från Lagens samhälle till regelverkens samhälle

Äktenskapsbalken 1987 är inte längre en socialt väl fungerande lag eftersom skilsmässa i vår liberala form upphäver lagen om livslång trohet och likställigheten med samkönade relationer (2009) naturlagens betydelse. 

Tre omständigheter

Det är framförallt tre omständigheter som reducerat den gamla lagen om äktenskapet till en form av ceremoniell rit: skilsmässan (1), det samkönade äktenskapet (2) och den preventiva kontrollen av sexualiteten (3).

Vi har sedan länge divorce on demand, abortion on demand och preventivmedel i dagligvaruhandeln. Det räcker med att man önskar det, så får man det, med några försiktighetsklausuler. Tillgängligheten har beteckningen Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), som till och med är en svensk export genom SIDA och Missionsrådet

Niccolò Machiavelli

Niccolò Machiavelli, född 3 maj 1469 i Florens, Italien, död 21 juni 1527 – ”modernitetens” fader?

 

Vrida klockan tillbaka?

Jag kan tänka mig debattfrågan: ”Menar Fäldt att vi ska återgå till äldre tiders moraliska förtryck och uppge de rättigheter moderniteten vunnit?”

Får jag svara själv på min fråga är svaret att det inte längre är möjligt. En återgång skulle inte fungera eftersom ”rättigheterna” inympats i vårt moraliska DNA. Poängen med mitt inlägg är egentligen bara att konstatera att lag har blivit regelverk.

Två ”pekpinnar”: (1) Kina som tillämpat strikt befolkningskontroll ändrar nu sitt regelverk för att få upp födelsetalen men befolkningen svarar inte på uppmaningarna ha fler barn ”därför att det sitter i deras moraliska dna” (min slutsats). (2) Afrikanska kvinnor kallar västerlandets erbjudande om SRHR en upprepning av den gamla kolonisationsverksamheten och betackar sig. Det generösa erbjudandet från den västerländska moderniteten slutar delvis i tragedin med Aidsspridningen till följd av ökad promiskuitet. Prostitution, trafficking och droghandel är följder av västerländskt inflytande.

Skyddet för familjens fortlevnad

Skilsmässorna är inte i första hand lösningen på relationsproblem utan ett konstaterat misslyckande i föräldraansvaret för barnen. Det betyder att regler ersätter lag och att lag inte längre skyddar friheten. Den moderna tolkningen av äktenskapsbalken är alltså inte ett skydd för familjens fortlevnad och fostran av barnen utan en regelmässig eftergift för individuella behov.

Det fornnordiska samhällsansvaret

Det fornnordiska samhällsansvaret (Bild Wikipedia)

 

Det moderna sättet att leda samhället politiskt har länge varit att identifiera nya individuella behov och anpassa samhället till dem med regelverk. Viktiga och befogade regler för samhällets tillgänglighet och framkomlighet skall alltid kunna förbättras och uppdateras för medborgare som lever med funktionsnedsättningar av olika slag. Sådana regler är inte utgående från lag utan tillkommer som en politiskt antagen social tjänst som fungerar väl i princip men som tyvärr kan naggas i kanten.

Individuella behov och naturliga

Andra individuella behov som avviker från de naturliga mänskliga behoven prövas i allt större utsträckning och följs upp med regelverk som kan tillämpas av myndigheter som arbetsförmedling, försäkringskassa eller skatteverket.

Ju längre man går i utvecklingen av olika regelverk som svarar på önskemål som könsbyte, fertilitetsbehandling eller fri sexuell samlevnad, ju mer avlägsnar man sig från det som varit lag, i första hand äktenskapet mellan man och kvinna och respekten för det ofödda mänskliga livet. Om man nu tycker det är rimligt eller bra att anpassa normer till nya levnadsstilar eller ”modern” människosyn, kan man förmodligen välkomna det moderna, enkla förfarandet att som gifta skilja sig, eller att som samkönade, gifta sig och att ha preventivmedlen som en permanent utgiftspost i hushållsbudgeten.

Glappet mellan moderniteten och lagen

Om man däremot anser att samhället byggs upp genom äktenskap mellan man och kvinna, som vill behålla begreppet lag, så tillfredsställs inte de individuella önskemålen om reglering i nya normer. Det uppstår ett glapp i det allmänna medvetandet som bör tillslutas. Uttrycket ”återta den demokratiska kontrollen” antyder hur avvikelser från rättigheterna kan bemötas.

Om man anser att det ofödda fostret har rätt till lagens skydd för sitt liv, så tillmötesgår man inte önskemålet att avbryta en graviditet med abort. Det ”bör” man alltså inte anse.

När lagen blir regler

Det är lätt att konstatera att utvecklingen under de senaste 50 – 70 år gått i den riktningen att urholka lagen och ersätta lag med regler. Det betyder att det i allt mindre grad finns en fast samhällsordning till förmån för det individuella valet och mogna beslutet. Man får en slags samhällskonsensus som är generellt normkritisk.

Fortsätter den politiska viljan – ofta en ”identitetspolitisk” vilja – att vinna mark bland väljarna, tillfredsställs individen och hans eller hennes behov,  utan att hänsyn tas till det allmänna bästa. Regler ger visserligen valfrihet åt vissa men inte frihet för alla eftersom alla blir utsatta för olika individuella krav som fordrar respekt för sin ståndpunkt. Man får tänka på vad man säger, så att man inte säger fel eller tycker fel. Vad som i detta åsiktsklimat sker är att begreppet lag, som avser frihet för medborgarna, urholkas.

Det allmänna goda och rätta

Lag är något bra därför att den grundar sig på den naturliga mänskliga verkligheten och syftar till det allmänna goda för alla. Lag skapar respekt för det gemensamma och bygger upp samhället som ett skydd mot våld i olika former, till exempel våld i nära relationer eller abort och läkarassisterat självmord.

Vi bör återgå till ett tydligt ansvarstagande för begreppet lag som garanti för friheten att välja och handla. Lag kan bara vila på rättsbegreppen. Man behöver därför också studera naturrätten och naturlagen.

Att förstå dessa begrepp och döma efter dem kräver långa studier och stor erfarenhet av objektivt dömande. Det är det abortfrågan handlar om i Högsta Domstolen i USA som nu tilldrar sig hela världens uppmärksamhet. Domarna i denna fristående domstol har alla sin bestämda religiösa eller ideologiska bakgrund och juridiska erfarenhet. De står inte under den regerande makten och ansvarar bara inför den lag som stiftats för det allmänna goda, inte för de individuella önskemålen som inte ser till det allmänna intresset. Domarna kan avkrävas ansvar om de är uppenbart att de sviker sitt uppdrag.

Samhällsvärdena

Lagen och rätten är de viktigaste samhällsvärdena. Går de förlorade får vi parallellsamhällen med egna normer och egna straffsystem, som beskrivits bland andra reportageboken ”Familjen” av Bäckström Lerneby (2020).

Ett ökat antal poliser kan inte lösa problemet med förakt för lagen. Den sviktande parlamentarismen vi kan konstatera att vi lever med idag kan tyvärr inte göra oss hoppfulla inför framtiden. Vi sitter fast! Demokratin kan inte återinföra värderingen av begreppet lag byggd på rätt, därför att den själv är fostrad till normkritik och bekänner sig till den filosofiska materialismen utan religionens lag. Vägen tillbaka finns inte men vägen framåt är redan kantad av nya rättigheter som ska regleras. Vi har just nu inga skäl att känna oss trygga.

                                                                                                      diakon Göran Fäldt

Diakon Göran Fäldt

diakon Göran FäldtGöran Fäldt är gift och ständig diakon i S:t Franciskus katolska församling sedan 1982. Han är mångårig ordförande i katolska stiftets Utskott för  Äktenskap och familj. Han gick i pension som lärare i Jönköpings kommun 2004. I församlingen inbjuder han två gånger om året förlovade par till äktenskapsförberedande kurs inför parens vigslar. För en fördjupad förståelse av äktenskapets sakrament och för familjernas avgörande betydelse i Kyrkan och i samhället har han översatt flera verk av påvarna och andra specialister på äktenskapsteologins område. Under 2018 kom en samlingsvolym på 12 skrifter ut från Katolska Utskottet för Äktenskap och Familj. Han ansvarade för den nordiska katolska familjekongressen i Jönköping i maj 2010 och är för närvarande engagerad i förberedelserna till de nordiska familjedagarna i Norge i maj 2020. Som tidigare ordförande i Caritas Jönköping har han ofta tillfälle att vara en hjälpande hand i människors nödsituationer och kan förmedla Caritasmedlemmars gåvor och engagemang för behövande. Predikningar och föredrag om till exempel encyklikan Humanae vitae (1968) är andra områden i hans liv. Han medverkar regelbundet med debattartiklar i Katolskt Magasin och skriver betraktelser inför helgen i Jönköpings Posten. Med sin hustru Lena har han levt i S:t Franciskus katolska församling sedan 1969 och varit ständig diakon sedan 1982. Han var i flera omgångar ordförande i Jönköpings kristna samarbetsråd JKS och suttit i styrelsen för den fristående föreningen Teologiskt Forum. I den rollen han haft glädjen att inbjuda kända katolska präster att föreläsa för teologiskt intresserade i Jönköping.